Genom Sjaunja till fots

Hallå!
Inspirerad av en kompis som planerar att gå genom Sverige nästa sommar och som säger sig vilja gå ganska mycket i skogarna strax nedanför fjällkanten istället för ovan samma kant har jag börjat fundera på möjligheten att ta sig till fots tvärs genom Sjaunja / Sjávnja. Jag har läst Mattias Bernhardssons trevliga artiklar om hans irrfärder i området (1) men tycker inte att de ger svar på mina funderingar. Hur omöjlig tror ni en vandring tvärs genom Sjávnja skulle vara? Jag tänker mig sen sommar eller höst när myggen har lugnat sig och vattenstånden i vattendragen förhoppningsvis är låga.

Huvudtanken är att starta vid Stora Sjöfallsvägen (Vägen Västerut) någonstans i trakterna av Kirjaluokta (Girjáluokta) eller kanske längs stigen upp till Virdajávrre och att utgång ur området sker i trakterna av Fjällåsen. Tankarna om rutten går ungefär så här: Från Stora Sjöfallsvägen över eller runt höjderna till Amásjåhkås utlopp i änden på Sádijavrre (Satihaure). Här kan en bro ses på flygfotot men den är ej utsatt på kartan, någon som vet statusen på denna bro? Om man tittar på kartan kan man lätt tro att det härefter bara är att följa stigen som börjar på nordsidan av Sadijávrres östra ände hela vägen via Nuvjávri till Fjällåsen. Men... Efter att ha tittat lite på flygfoton är jag ganska tveksam till detta alternativ då stigen verkar gå tvärs över till synes väldigt blöta myrar, inte minst direkt efter passagen av Nuvjohka. Är det någon som har någon information om denna stig, går den överhuvudtaget att använda när inte myrarna är frusna?

Ett annat alternativ är att efter bron över Amásjåhkå runda Rijddeljávrre på södra och östra sidan för att sedan vada Nuvjohka ca en km norr om Sabruvárri. Här ser det i alla fall på flygfotot ut som att myrstråket skulle kunna vara lite lättare att korsa. Men även med detta alternativ är osäkerheterna många; hur ser utsikterna ut att vada Rijddeljåhkå och Nuvjohka? Kommer det att vara möjligt att ta sig över myrarna här?

Från Duolbuk och österut ser alternativen ut att vara fler och lättare. Men hur ser stigen ut här? Den borde väl i alla fall vara mer trafikerad här? Fast på kartan dyker den ju rakt ner i en stor myr här också...

Om den här etappen mot förmodan skulle bli en del i min kompis Sverigevandring, går vi antagligen efter Fjällåsen norrut mer eller mindre parallellt med järnvägen till Kiruna, Här finns fler myrar att ta sig över/runt men de ser inte ut att vara några omöjligheter. Broarna i Kaitum och Kalixfors är vad som begränsar valmöjligheterna här.

En annan rutt genom Sjávnja som jag har tittat på är att ta sig från Kårsatjåkka-/Kuoperatjåkkamassivet (Gorsačohkka / Guobirčohkka) via Duibi, Čalmmas, Silbačohkka Nihpurisčohkka och stig vidare till Fjällåsen. Även ev. synpunkter på genomförbarheten av detta alternativ skulle uppskattas (2).

Kan tillägga att jag periodvis har haft ett jobb som bl.a. går ut på att ta sig genom snårskog och över blöta myrar så att en tur av det här slaget kommer att bli en utmaning avskräcker mig inte (men genomförbarheten behöver ju ända vara ett par snäpp bättre än hopplöst omöjlig...). Navigering kommer främst att ske med karta och kompass men jag lär nog skriva ut flygfoton över de knepigaste myrpassagerna. Kanske införskaffar jag även en enklare gps som kan laddas med några hållpunkter i myrlabyrinten.

Är en framfart med en mil om dagen väldigt optimistiskt i Sjávnjas terräng? Något annat som man bör tänka på innan man beger sig in i detta område? Jagas det älg i Sjávnja? Tänker att denna tur nog kan krocka med älgjakten men tror kanske att det p.g.a. områdets stora yta ändå är osannolikt att man springer på varandra?

Stort tack till alla som har orkat läsa så här långt och ännu större tack på förhand till de som har något intressant att delge om detta område.

V.h. Tobbe

__________________________
1. Läs här och här.
2. Här finns kanske också en möjlighet att istället ta sig till (eller egentligen ännu hellre från) Nikkaluokta förutsatt att någon i Tjuonajåkk skulle kunna tänka sig att skjutsa vandrare tvärs över älven (har dock inte varit i kontakt med någon i Tjuonajåkk så jag har ingen aning om deras vilja att agera båtskjuts...).

Jag har paddlat i Sjaunjaälven tre gånger och sammantaget tillbringat 25-30 dagar i området. Två av gångerna startade vi vid dammen Satihaures västra ände. Bärning av kanoten på stigen du nämner över till Rijddeljávrre. En gång låg isen kvar på Satishaure så vi gick in österifrån från Allavaara. Alla gångerna var det relativt högt vattenstånd (slutet av maj - början av juni) men vi kunde ändå göra utflykter över myrarna. Den väg som ni tänkt gå korsar bara den nordvästra delen av området och det är inte särskilt sankt. Det är de centrala delarna runt Sjávnjajávrre, Avvágadjo och Sjávnjáhpe som är särskilt sanka och som kan bli som en enda stor sjö vid högvatten. Jag tror att ni får det lättgånget med vandring i gles skog och över hedmark (ljusa fält på kartorna). Det är bara ibland det är myrmark några hundra meter. Kolla in LMVs topografiska karta och ortofotona. Det går nästan överallt att följa stigen på bilderna.

Att ta sig över Rijddeljåhkå är inget bra alternativ. Statusen på bron vet jag inget om men den fanns på de äldre topografiska kartorna som vi hade vid paddlingen. Nu är den som du själv nämner borttagen. En koll på google Earth visar att LMVs bild är från 2010 så bron kanske är borta eller dålig. Stranden runt magasinets östra ände kan förmodligen användas för vandring även om det kan bli kletigt om det regnat. Finns det ingen bro går det nog att komma över vid Satihaures strand. Jag säger detta eftersom vid ett av tillfällena vi var vid stigens början var vattenståndet så lågt att magasinet bara var som en bäck där.

Stort tack för ditt svar, det låter ju ganska hoppfullt! Jo, tanken är ju att hålla sig ganska långt upp i Sjávnjaädnos vattensystem för att lättare komma över vattendragen. Ang. stigen har jag en fundering att den kanske i själva verket är ett omarkerat skoterspår som därför nog ej alltid är lämplig att följa sommarhalvåret, har du någon åsikt om detta? När ni bar kanoten längs stigen, vek ni av ner till sjön eller var möjligen kanalen från Råvrejávrre stor nog att paddla i (och därmed kan vara svår att komma över)?

Ok, Rijddeljåhkå är olämplig att korsa. Är det en en djup och dyig kanal, för vattenmängden bör väl inte vara oöverkomligt stor? Detta vad borde hursomhelst kunna undvikas genom att gå på andra sidan om Rijddeljávrre.

Som det ser ut nu verkar Amásjåhkå (om bron saknas) och Nuvjohka kunna vara de värsta potentiella hindren. Återigen stort tack!

Ett spännande alternativ till våra vanliga fjällturer! Även jag är lockad av förfjällsterrängen, inte minst för fågellivet. Dock har jag aldrig varit inne i Sjaunjaområdet så jag har ingen erfarenhet att bidra med. Dock ett par synpunkter.

Den stig du/ni planerar att gå har säkert funnits där mycket länge, kanske hundra år eller mer. Jag gissar att det är samer som har gått här, och vi kan nog räkna med att stigen visar den mest ekonomiska vägen.

Brons status borde du kunna kolla upp hos Länsstyrelsen, antingen hos Fjällenheten eller hos Rennäringsavdelningen (eller vad de heter).

Har du övervägt att starta i Ruokto? Där går ju en stig rakt norrut till Sájvva. Sen borde det väl vara överkomligt att fortsätta mot bron, även om där tycks finnas en del blockhav.

I Fjällåsen stannar ju inte det stora tåget, men väl Norrtåg. Likaså i Kaitum.

Jag hoppas du/ni kan genomföra turen och skriva några rader om den!

Hälsn Pelle

Detta låter som ett verkligt spännande projekt. Jag önskar att jag hade något substantiellt att bidra med, men min egen erfarenhet av Sjaunja är mer än 40 år gammal och jag minns inte mycket detaljer. Vi hade ett basläger vid Harrejaure och hur vi kom dit minns jag inte riktigt. Men på tillbakavägen gick vi över myrar och på stigar och hamnade till slut i Ruokto.

När det gäller eventuell älgjakt bör man kunna få besked av samebyarna, ring till deras ordföranden. De bör nog också kunna upplysa om det finns privata markägare som jagar på sina marker. Men när jag en gång frågade samebyn ifråga om jakten i Tjuolta (vid Kvikkjokk, alltså) så var det inga problem att gå där när jakten pågick. Vi såg varken folk eller älg. Det är nog mer känsligt i områden där det finns fritids- och jaktstugor.

När det gäller broar så har väl Laponiatjuottjudus tagit över det ansvaret eftersom området ingår i Laponia. Ring anläggningsansvarig (Henrik Micael Kuhmunen). Om någon vet där så är det han. Annars kanske han kan ge besked om vem som tidigare satt inne med kunskaperna.

Lycka till, jag följer konversationen med stort intresse! /Hans

Här om veckan lyssnade jag till ett föredrag av Bertil Warg Gällivare,som bott i Sjaunja by i många decennier. Där finns nog mycket information att hämta.
Laponiatjudis har även flyginventerat senaste året.

Tobbe C sa:

Stort tack för ditt svar, det låter ju ganska hoppfullt! Jo, tanken är ju att hålla sig ganska långt upp i Sjávnjaädnos vattensystem för att lättare komma över vattendragen. Ang. stigen har jag en fundering att den kanske i själva verket är ett omarkerat skoterspår som därför nog ej alltid är lämplig att följa sommarhalvåret, har du någon åsikt om detta? När ni bar kanoten längs stigen, vek ni av ner till sjön eller var möjligen kanalen från Råvrejávrre stor nog att paddla i (och därmed kan vara svår att komma över)?

Ok, Rijddeljåhkå är olämplig att korsa. Är det en en djup och dyig kanal, för vattenmängden bör väl inte vara oöverkomligt stor? Detta vad borde hursomhelst kunna undvikas genom att gå på andra sidan om Rijddeljávrre.

Som det ser ut nu verkar Amásjåhkå (om bron saknas) och Nuvjohka kunna vara de värsta potentiella hindren. Återigen stort tack!

Klicka för att se resterande...

Skoterspår? Nej, det tror jag inte. Jag tror som Swift att stigen är mycket gammal. På ortofotot syns tex runt Nuvjávri att stigen följer kanter av myrområden och söker sig till torrare områden. Det skulle inte ett skoterspår göra.

Kanalen från Råvrejávrre. Första gången bar vi kanoten fram till kanalen. Andra gången hade vi kanotvagn som fungerade bra i skogen. Kanalen är djup och ett par meter bred. Några hundra meter kunde vi paddla och tåga men sedan upplöses kanalen i en myr med gungfly utan någon tydlig fåra. Därpå följde ett blockhav med stora stenar med vatten mellan stenarna. Mycket besvärligt att ta sig fram dragandes en kanot men det går att korsa bäcken där utan större problem. Den besvärliga biten med kanoten var de sista 500 m ner till Rijddeljavrre.

Rijddeljåhkå är knappa 10 m bred och mycket djup. Ibland områden med mycket stora stenar med djupa hålor emellan. I myrlandskapet ner till Giergek är vattnet snabbt strömmande med många slingor och utan sten. Roligt att paddla. Stränderna består av mycket tätt vide 1-2 m högt stående i vatten. Vanligtvis 50-100 m till fast land.

Vi gillade området Rijddeljávrre - Sabrrojávrre bäst pga fina kanotvatten och terrängen med grusåsar som är mycket lättgångna. Vi har gått upp på Riidibákti. Fantastisk utsikt över fjällkedjan från Sarek till Kebnekajse. Mycket vildmarkskänsla. Nere i centrala myrområdet är det svårt att få en överblick men vi har gått upp på Vuottasvárásj. Här nere är det mycket mer fåglar än i det övre området.

Lite kompletterande info

Hejsan,

Nu har jag primärt korsat Sjaunja på vintern och har inte lika bra koll som Örnsätrarn hur det är där på sommaren. Men lite extra kött på benen kan jag kanske bidra med.

För det första är det med mycket stor sannolikhet precis som Örnsätrarn skriver, dvs det är inget skoterspår. Hela Sjaunja är för alla andra än Samerna förbjudet område för skotrar förutom de fåtal leder som korsar naturreservatet. Har varit välsignat lite skoterspår och trafik när jag varit där på vintern och så vitt jag minns fanns det inte ett enda skoterspår uppe vid Nuvjavri.

Generellt sett kan man säga att det är oerhört få som besöker Sjaunja och de allra flesta lär ju precis som Örnsätrarn paddla genom området under barmarkstiden. Så jag hade räknat med att inte träffa på några andra människor på en vandring där och definitivt inte om man lämnar den utmärkta stigen.

Sen har jag faktiskt devis följt ditt andra alternativ på sommaren. Jag och livskamraten hade som plan att göra paddla genom Sjaunja med en uppblåsbar kanot/raft för ett par år sedan. Vi startade vid Stora Sjöfallet och tog grusvägen upp till Pätsasj som vi korsade med kanoten. Vandrade sen uppe på "armen" via Duibi fram till Bolnnucohkka där vi tältade. Fin och enkel vandring så långt. Sen tog vi oss ner i myrmarkerna och kom väl i princip fram till Bastevarri innan vi insåg att vi inte hade tillräckligt med tid på oss för att genomföra turen utan stress, vilket innebar att vi vände.

Men det gick i princip fint att ta sig fram till Bastevarri och därifrån borde det inte vara alltför knivigt att ta sig fram till Nujavri.

Vad det gäller frågan hur långt man tar sig är det ju väldigt svårt att svara på. Dels beror det ju på hur stark vandrare man är. Sen påverkas ju tempot även väldigt mycket av hur blött det är. Vi var där strax innan midsommar och då var det klart trögvandrat. Mer än vad vi hade räknat med. Grundproblemet för oss var att det var så blött på myrarna att man var tvungen att gå runt dom, vilket innebar att tempot fågelvägen blev mycket lågt. Vandrade väl en 14-15 km den dagen som vi kryssade oss fram mellan myrarna, men tog oss nog inte mer än typ 6-7 fågelvägen.

Bifogar några inspirationsbilder från området mellan Harrahpi och Bastevarri från vår senaste vintertur där. Sjunja är ett mycket vackert och spännande område och dessutom skulle jag vilja påstå att det kan vara landets minst besökta. Dvs så nära vildmark man kommer i vårat avlånga land

Hoppas du tar dig dit och god tur!!!!

Stefan

http://www.utsidan.se/forum/attachment.php?attachmentid=23586&stc=1&d=1477984376
http://www.utsidan.se/forum/attachment.php?attachmentid=23584&stc=1&d=1477984376
http://www.utsidan.se/forum/attachment.php?attachmentid=23585&stc=1&d=1477984376

Fantastiskt!

Det har varit ganska händelserikt i livet utanför Utsidan några dagar så ursäkta sent svar! Det är otroligt hur många informativa inlägg som ni har bidragit med här under tiden! Jag kommer att svara er var och en lite senare idag/ikväll.

Trodde nästan att frågor ang. detta för så många avlägsna område skulle få få om ens några svar men icke! Utsidans kollektiva kunskap är fantastisk! Jättestort tack alla!

Kuriosa

Var det inte en snubbe som skrev en artikel här på utsidan om vanding i Sjaunja för några år sen, där han fick besök av en björn i tältet

Swift sa:

Ett spännande alternativ till våra vanliga fjällturer! Även jag är lockad av förfjällsterrängen, inte minst för fågellivet. Dock har jag aldrig varit inne i Sjaunjaområdet så jag har ingen erfarenhet att bidra med. Dock ett par synpunkter.

Den stig du/ni planerar att gå har säkert funnits där mycket länge, kanske hundra år eller mer. Jag gissar att det är samer som har gått här, och vi kan nog räkna med att stigen visar den mest ekonomiska vägen.

Brons status borde du kunna kolla upp hos Länsstyrelsen, antingen hos Fjällenheten eller hos Rennäringsavdelningen (eller vad de heter).

Har du övervägt att starta i Ruokto? Där går ju en stig rakt norrut till Sájvva. Sen borde det väl vara överkomligt att fortsätta mot bron, även om där tycks finnas en del blockhav.

I Fjällåsen stannar ju inte det stora tåget, men väl Norrtåg. Likaså i Kaitum.

Jag hoppas du/ni kan genomföra turen och skriva några rader om den!

Hälsn Pelle

Klicka för att se resterande...

Tack för ditt svar! Om det är en gammal stig så kan det ju rentav finnas gamla stockar att gå på över de besvärligaste myrpassagerna så det låter ju bra. Tror att Laponiatjuottjudus är rätt instans att kontakta ang. bron och jag ska kanske göra det, de har nog svar på de flesta av mina frågor. Tanken med just den här rutten är att det skulle vara en naturlig färdväg vidare till Kiruna förutsatt att min vän på sin Sverigevandring skulle komma till Saltoluokta eller kanske Suorva via Kungsleden eller via Sarek. I så fall tänker jag att vi går österut längs vägen tills vi tröttnar på asfalten och därefter viker ut i grönskan. Därav den västligare rutten jämfört med Ruokto.

Tack för tipset om Norrtåg, om det inte blir den här vandringen just så kan Fjällåsen vara en bra start eller slutpunkt för en Sjaunjavandring.

Det är högst osäkert om det kommer att bli just den här vandringen genom Sjaunja med min Sverigevandrande vän nästa år men eftersom jag är väldigt nyfiken på det här området så lär jag komma dit förr eller senare och då lovar jag att skriva några rader om min vandring.

fowwe sa:

Detta låter som ett verkligt spännande projekt. Jag önskar att jag hade något substantiellt att bidra med, men min egen erfarenhet av Sjaunja är mer än 40 år gammal och jag minns inte mycket detaljer. Vi hade ett basläger vid Harrejaure och hur vi kom dit minns jag inte riktigt. Men på tillbakavägen gick vi över myrar och på stigar och hamnade till slut i Ruokto.

När det gäller eventuell älgjakt bör man kunna få besked av samebyarna, ring till deras ordföranden. De bör nog också kunna upplysa om det finns privata markägare som jagar på sina marker. Men när jag en gång frågade samebyn ifråga om jakten i Tjuolta (vid Kvikkjokk, alltså) så var det inga problem att gå där när jakten pågick. Vi såg varken folk eller älg. Det är nog mer känsligt i områden där det finns fritids- och jaktstugor.

När det gäller broar så har väl Laponiatjuottjudus tagit över det ansvaret eftersom området ingår i Laponia. Ring anläggningsansvarig (Henrik Micael Kuhmunen). Om någon vet där så är det han. Annars kanske han kan ge besked om vem som tidigare satt inne med kunskaperna.

Lycka till, jag följer konversationen med stort intresse! /Hans

Klicka för att se resterande...

Tack för ditt svar! Kul att du också intresserar dig för detta område och även om vissa detaljer har försvunnit med åren så har du ju faktiskt redan varit där. Tack även för kontaktuppgifterna, tänkte från början att jag inte skulle kontakta Laponiatjouttjudus eftersom jag just nu mest är i ett första drömstadie och inte ännu har några konkreta planer men eftersom det tydligen är fler än jag som intresserar sig för mina funderingar så känns det mer lönt att kontakta HM Kuhmunen eller någon annan på Laponiatjuottjudus. Älgjakten tror jag inte heller kommer att vara ett problem när man väl kommer längre ifrån bebyggda trakter så det löser sig nog. Samebyar är bra kontakttips här men jag behöver ha mer konkreta planer först för att det ska vara någon mening.