Slinga av naturliga säkringar

Halloj!

Jag tycker alltid det känns extra roligt att på en led kunna slinga av ett kilblock, horn, träd etc. Jag har dock lagt märke till att det inte verkar finnas någon rådande praxis på lämpligt tillvägagångssätt. De huvudsakliga metoderna för att använda sig av en naturlig formation som säkring som jag kommer på just nu är tre (jätteroligt om någon kommer med fler förslag + fördelar/nackdelar):

1. Lägg en slinga runt formationen, klipp karbin/qd i bägge ändarna.

2. Lägg en slinga runt formationen, knyt ihop ändarna med överhands-/åttaknop, klipp karbin/qd i skapade öglan.

3. Gör en lärkfot/lärkhuvud runt formationen, klipp karbin/qd i öglan.

Själv fick jag inbankat i mig under klippklättringskurs att alternativ 1. skapar trepunktsbelastning i karbinen, vilket skall undvikas till varje pris (vet inte vid vilken vinkel gränsen går här, men jag skulle själv tänka mig att använda denna för att förlänga från en bult om karbinen skulle ligga över en kant annars, men bult hör inte till denna diskussion).

Uppenbart är också att alternativ 2. kräver längre slinga än alternativ 3. och är bökigare att göra, men är samtidigt den som jag fått lära mig är den säkraste.

Så... Skjut iväg era funderingar, analyser, invändningar och egna exempel!

Trepunktsbelastning är ju dåligt om det leder till belastning på tvären i karbinen. Risken för det minskar ju om slingan är lång så att ändarna blir lite mer parallella. Nackdelen med det är att det kan innebära att slingan lättare glider över formationen. Men det beror ju mycket på hur det hela ser ut.

Annars är väl det enklaste att man lägger en slinga över ett horn, så att slingan helt enkelt har formationen i mitten av sig, och så klipper man en karbin i slingan. Dvs karbinen har bara en enkel slinga i sig.

Om formationen är någorlunda cylindrisk föredrar jag lärkhuvud-modellen för att den verkar sitta bättre. Om formationen är konisk brukar jag bara lägga slingan över för att få en så lång förlängning som möjligt (känns säkrare). Det känns som att lärkhuvud-varianten på en konisk formation kan glida av av sig själv genom att den tightas åt mer och mer vid rörelser från repet.

Det är förstås utmärkt om man kan slinga av något och det finns flera sätt. Allra viktigast är ändå att det man fäster i faktiskt sitter fast. I kalk kan frameroderade spikes vara fasta som betong men i exempelvis i Stockholmstrakten är många flak och utstick tyvärr allt annat än säkra. Knacka, banka, lyssna. Att det suttit där länge, eller håller för att dra i, betyder inte att det kan ta ett fall. Ska man åka en bit är det bättre att göra det utan sällskap av ett block...

Du har fångat alternativen rätt bra. Ytterligare en variant är att lägga slingan 1,5 varv runt tex trädet. Nyper åt bättre och kan då inte glida, men kräver mer slinga...

* Jag skulle i första hand lägga hela slingan, enkel eller dubbel, runt fästpunkten.
* OM slingan är kort och det blir en alltför tydlig trepunktsbelastning i karbinen så skulle jag använda lärkhuvud (inte på ett koniskt fäste så klart). Men då skulle jag också se till att rotera knuten rätt, så att jag inte får en utväxling i slingan där den passerar igenom sig själv.
* Under lead skulle jag aldrig knyta av, men kanske i ett ankare.

I slutändan beror det på vad det är som slingas av. Enbuskar och andra böjliga träd kan vara bra att lärka, eller dra slingan ett extra varv, så att den inte kan glida upp. Stenblock och pinacklar kan se ut hur som helst och då gäller det att få till något som ligger kvar... Så alla verktygen kan vara bra att ha!

samuelm sa:

1. Lägg en slinga runt formationen, klipp karbin/qd i bägge ändarna.
2. Lägg en slinga runt formationen, knyt ihop ändarna med överhands-/åttaknop, klipp karbin/qd i skapade öglan.
3. Gör en lärkfot/lärkhuvud runt formationen, klipp karbin/qd i öglan.

Klicka för att se resterande...

Alternativ 2 kräver mycket jobb, och ger lite större kraftutväxling än alt 1. Enda fördelen är att fallande stenar måste kapa båda slingparterna innan säkringen skiter sig, men faller det så mycket sten klättrar jag inte där.

Alternativ 1 och 3 är bra, och vilket av dom jag använder beror på hur lång slinga jag råkar ha och hur lång slinga jag vill ha.

Jag oroar mig inte för ev trepunktsbelastning av karbinen. Jag inbillar mig att kraftutväxlingen i slingan pga stor vinkel mellan slingbenen blir ett problem innan trepunktsbelastningen blir det, men visst, det är bara magkänsla som stödjer den tanken.

Får man tvärdrag över grinden så klarar ju den betydligt mindre än slingan. Men om det inte är väldigt ogynnsam vinkel, dvs kort slinga, så skulle inte jag heller oroa mig.

Det var bättre förr

Ja det känns som att det det är allt för sällan som man använder slingorna allena runt olika typer av formationer för mellansäkring.
jag har bestämt för mej att i Royal Robbin´s böcker om klättring fanns det många olika förslag på säkring med slingor, var tog traditionen att ta med sig stenar i lite olika storlekar som man placerade i sprickan och som man slingade av, eller lite bred jamtejp som höll slingan på plats på någon liten klippspets.
När jag gjorde Flugornas Herre på 70-talet fanns det en decimeter bred björk i hangelsprickan då kunde man kasta änden av en lång Troll slinga från en bekväm plats i nichen runt bjöken och så var det bara att koppla i repet och hangla iväg. det går inte idag.

Det var säkert bättre förr.
Det kan bero på att det fanns fler block att slinga av förr...
(De blir ju färre och färre sedan årmiljoner.)
Det kan ibland vara dumt att sätta slingan alltför fast i ett block!
http://youtu.be/iVnuq_K0AWc

...vad John Liungman sa.

Har någon någonsin sett, hittat eller hört om ett test av trevägsbelastning i karbiner?

Det enda jag vet är det som står i instruktionen. Kollade lite.

DMM är mycket generösa och skriver att man inte ska ha trevägsbelastning som är mer än 120 grader. Så mycket hade jag aldrig vågar ha. Å andra sidan skriver de samtidigt att man inte ska koppla karbinen i slingor bredare än 12 mm. Detta torde vara relaterat till trevägsbelastningen.

BD är mer konservativa. En bild med ca 90 graders trevägsbelastning är märkt med dödskalle. Samma sak med Petzl men deras bild ser mer ut som 120 grader.

/Calle Martiins

Är det inte helt enkelt belastning tvärs över grinden man i grunden vill undvika?
För detta anges ju alltid en maxbelastning, och den är ju ca 1/3 av den normala.

Mezzner sa:

Det var säkert bättre förr.
Det kan bero på att det fanns fler block att slinga av förr...
(De blir ju färre och färre sedan årmiljoner.)
Det kan ibland vara dumt att sätta slingan alltför fast i ett block!
http://youtu.be/iVnuq_K0AWc

Klicka för att se resterande...

Läskigt......

/Örjan