Klättra mount Triglav

Hej!
Jag och en kompis ska ut och tågluffa i sommar och när vi är i Slovenien tänkte vi såklart besöka Triglav National Park. Jag undrar om det är någon som har erfarenhet av att bestiga mount Triglav, dvs svårighetsgrad, beräknad tid och andra allmänna tips. Vi är två killar på 20år med en del friluftserfarenhet men inte så mycket fjällvandringserfarenhet. Alla synpunkter och tips välkomnas!

hälsningar Martin

Triglav I

Hej Martin, jag svarade inte direkt därför att det var rätt länge sen jag var därnere. Trodde du kunde få mer aktuell info, men eftersom du inte fått några andra svar så försöker jag bidra med det lilla jag vet (och minns ).

Jag har lite dubbla känslor inför Triglav - visst är det vackert, men ganska respektlöst behandlat. Toppen "pryds" av en anskrämlig raketliknande grej. Det finns gott om okänsligt anlagda stigar och långa sträckor av s.k. "säkrade" leder (det lär på senare tid ha tillkommit en och annan bit av riktig via ferrata, men på "min" tid var det bara såna där ålderdomliga klammer/kedjor/vajrar att hålla sig i med bara händerna, därav citationstecknet. Jag föredrog att klara mig utan ).
Det var redan på "jugoslavisk" tid tjockt med folk under juli-augusti, "alla" slovener måste tydligen dit. Folksamling på toppen och köbildning vid smala/svårare "flaskhalsar" var ingen ovanlighet. Med självständighet och ökat välstånd lär det inte ha blivit bättre. Välj september om ni kan - ni slipper de oerfarna sommarturisterna, åskvädren och den mesta snön.

(fortsättning följer)

Triglav II

Det speciella med Triglav är att det står rätt isolerat, omgivet av djupa dalar på alla håll, vilket gör att vägarna till toppen blir långa och stigningen stor, fast berget i absoluta tal inte är så högt. Det går att komma upp och ner på en dag om allt går som på räls (kanske 7 timmar upp kortaste vägen), men det känns inte så meningsfullt, om man inte är ute efter den rena prestationen. Bortsett från säkerhetsaspekter skulle det ju kännas rätt snöpligt att komma upp precis när det råkar vara moln/dimma och inte ha någon "plan B" för att invänta bättre sikt...

Det finns gott om strategiskt placerade "doma" och "koče" (närmast fjällstatoner/fjällstugor) att övernatta i (man får inte tälta i Nationalparken). Hur det är att få plats under högsäsong vet jag inte, jag var där sent i september och då gick det bra. Det bör kanske räcka att ringa på morgonen till den stuga som man planerat att nå under dagen. Ta med sovsäck och liggunderlag, det lär vara så att man alltid har rätt till en golvplats.

Triglav III

Det finns en uppsjö av väl synliga och/eller markerade leder (ha ändå med en karta, det blir roligare och friare, spåren korsar varandra och grenar sig flitigt). Man kan grovt säga att vägarna från söder är längre men snällare och kanske tråkigare, medan de från norr och öster är kortare, men mer dramatiska och bitvis ordentligt exponerade. Alltså fråga om personliga preferenser. Tekniskt sett är det ingen säkrings- eller klätterutrustning som krävs sommartid (om man inte är känslig för själva exponeringen och vill knyta in sig av den anledningen). Det är kalksten och bitvis löst, halt när det är vått, rätt mycket stenskravel på vissa rutter. Kanske klokt med hjälm om det är tjockt med folk i trånga passager, många river obekymrat ner sten på dem som väntar undertill . Går ni på de ”säkrade” lederna och känner att ni vill hålla i vajrarna, så glöm inte tunna, men gripsäkra och slitstarka handskar - det blir skavigt i längden att göra det med bara händer. Pannlampa är en billig livförsäkring, särskilt om vi väljer att gå på hösten.

Triglav IV

Själv startade jag från Vrata-dalen i nordöst genom att sova i ”Aljažev Dom”. Dagen därpå var kanske den bästa på turen - redan själva dalen är vacker, och man får uppleva "Stena" (= Väggen), det 1,5 km höga och 3 km breda stupet, på nära håll och från olika perspektiv under vandringen till toppen. Det är också mäktigt att röra sig på kanten av ”Kotel” - den stora gryta under toppen, som bl a innehåller ”Gröna Snön”. En f.d. glaciär, numera p g a den globala uppvärmningen knappt mer än ett snöfält. Jag tog den s.k. Tominskov Pot (pot = väg) och kom efter kanske 5 timmar av fantastiska utsikter till Triglavski Dom, uppe i sista passet före toppen. Där bokade jag övernattning, lade ifrån mig lite av min blygsamma packning och fortsatte, men... vände tillbaka halvvägs, eftersom sikten blivit lika med noll. Sov över, möttes av strålande väder, kom upp till toppen med hela packningen, njöt av den otroliga utsikten och gick ner syd-västerut till Dolina Sedmerih Triglavskih Jezer (De Sju Triglavsjöarnas Dal), där jag övernattade i ”Koča pri (Stugan vid...) S. T. Jezerih”, vackert belägen vid en av sjöarna. Därifrån kan man enkelt ta sig till Bohinj-sjön och allmänna kommunikationer.

Triglav V

Själv hade jag inte fått nog, utan tog mig runt till östra och norra sidan igen, men som jag minns det nu var vägen Vrata-dalen-Triglav-7 Sjöar den i särklass finaste delen av trippen. På andra plats den vilda och faktiskt folktomma Kot-dalen strax öster om Vrata, som jag tog på tillbakavägen.

Hoppas detta blir till någon hjälp, annars har jag för mig att väldigt mycket bra och aktuell info finns på summitpost, som inte alls bara är till för klättrare!
Ursäkta det upphackade inlägget, sidan verkar inte vilja ta mer åt gången (fast jag bestämt skrivit längre förr).