Allemansrätten

Den flitige och provokative Gunnar Andersson har slagit till igen, i Utemagasinet nr. 3. Han vill skrota allemansrätten, mest, verkar det, för att den egentligen inte finns och för att det vore tänkbart att eventföretag håller firmafester med högtalare och helikoptrar i naturen i dess skydd. Hur det är med det senare kan man undra, ty lagen, som han citerar, föreskriver ju att man ska ta hänsyn - till andra människor får man förmoda.

Man kan förundras över vad folk tillåter sig. En sommardag ligger jag och dåsar mellan doppen vid Snårsviken i Stångån (en plats som numera är naturreservat). Plötsligt störs friden, in väller ett stort antal skränande ungar och några skränande äldre från olika håll och nu ska det minsann delas in i lag och tävlas. Jag kunde givetvis inte vara kvar - flockens seger över individen. Så det kanske ska heta "Nästanallemansrätten"?

En annan dag cyklar jag ut till ett annat fint badställe, fint fast det ligger intill en väg, men det märker man knappt, speciellt när man klivit i sjön. Det är drygt tre mil dit. Då ser jag på det lilla utrymmet två husbilar uppställda och några personer som sitter och gonar sig i solstolar. Där fanns inte plats för mig. Och jag som är så hänsynsfull att jag tar med mig ett par shorts att bada i, utifall att.

Något hundratal meter från badstället fanns en vägficka där man lätt kunnat ställa upp husbilarna.

Nå, för en del år sen var det nån byråkrat på länsstyrelsen i Jämtland som hade idéer om att "utveckla" Jämtlandsfjällen. Vissa "känsliga" områden skulle bara få besökas på guidade turer; tältning skulle bara tillåtas på anvisade betalplatser, etc. Det handlade givetvis om pengar, men man skyllde på naturskydd. Hur seriöst det var, vet jag inte, men det ansågs allmänt att hela projektet stred mot Allemansrätten.
Så den kanske gjorde nytta?

Hur unik är den svenska Allemansrätten? Enligt min erfarenhet är inte Norge eller Skottland annorlunda. Möjligen unikt, som Andersson påpekar, är att eldning tillåts i Sverige, fan vet varför.
Man kan tälta utan markägarens tillåtelse. I Alperna (Piemonte, Lombardia, Wallis, Ticino, Graubünden, Vorarlberg, diverse franska områden)
har jag tältat fritt kanske 80 gånger, i Pyreneerna gissningsvis 40,
men alltid pratat med herdarna om de var hemma. I Schweiz 2009 lyckades jag göra en 11-dagarstur med fri övernattning alla 10 nätterna. Jag har tältat vid fäbodar om korna och herdarna ännu inte var där. I Vorarlberg kan man tälta "Im Ödland", vilket betyder ovanför den sista fäboden. I natur- och nationalparker gäller tydliga regler, ibland tidsregler, ibland avståndsregler. Korsa annans mark? Problemfritt på markerade leder; omarkerade varianter är ju bara desto vildare. Plocka blommor? Det är ju bara dumt.

Det ligger nog en hel del i att det eventuellt unika är att landet är så glest befolkat. Men jag förstod inte varför det var så viktigt att skrota rätten.

Nu har det väl diskuterats lite fram och tillbaka om att förbjuda kommersiell verksamhet inom ramen för allemansrätten - så då kommer man ifrån problemet med skränande eventföretag och bärplockarföretag måste avtala med markägarna. Dessvärre blir det väl lite tuffare för olika naturguider och även STF att arrangera turer i så fall.

I övrigt har jag lite svårt att se vad du vill med tråden. Gnälla på några andra för att de hann till badviken före dig? Eller att ungdomsgänget som ville vara ute i naturen råkade välja samma äng som du?

Vi får inte väsnas i naturen enligt allemansrätten, och allemansrätten står inte i lagen, mer än att vi skall i naturen vistas enligt allemansrätten.

All form av inskränkning av allemansrätten vore mycket olyckligt. Även komersiella/organiserade
friluftsaktiviteter bör fortsättningsvis få existera under allemansrättens beskydd enligt min mening. Jag tror att det har betydligt fler positiva effekter än motsatsen; byråkratiskt krångel vid genomförandet av dylika arrangemang skulle nog kunna leda till att färre människor fick möjlighet att uppleva naturen.

Problemet är att inte alla tagit till sig den mycket enkla regel som allemansrätten vilar på: INTE STÖRA, INTE FÖRSTÖRA! Om vi alla, privatpersoner såväl som turistföretag, respekterade denna regel skulle denna diskussion överhuvudtaget inte ha behövt uppstå.

Att försöka komma åt problemen lagstiftningsvägen tror jag är att börja i fel ände. Dessutom riskerar det att få tråkiga konsekvenser för det stora flertal som sköter sig. Att istället arbeta för
att folk redan från unga år lär sig visa hänsyn och respekt för naturen och varandra tror jag på sikt har mycket bättre verkan. Dessutom får vi också ha vår fina allemansrätt i behåll!

Grunderna för sedvanerätten har försvunnit. Man går inte brukarmässigt längre över andras marker.
Man färdas på vägar, med järnväg eller flyg.
Eftersom markägare med rätta anmält kommersiella missbruk av allemansrätten, som inte omfattar organiserade turer eller sällskap över den primära lilla gruppen.
Eftersom ägareskyddet redan överskridits hårt av staten utan kompensation finns det än större orsak att lagvägen begränsa den kommersiella verksamheten i naturen. Kan arrangörer göra det borde även delar regna över markägaren och då i frivilligt samarbete.
Det är en grumlig fråga som borde klarna i belysning!

Allemansrätten är unik i ett nordiskt perspektiv endast för att den är sedvanerätt som inte (ännu?) har kodifierats. I de andra länderna finns numera lagstiftning mig veterligen.

...att avskaffa en sedvanerätt är per definition inte möjligt...eftersom den aldrig har beslutats så kan man inte upphäva den i formell mening. Däremot går det ju att lagstifta fram regler som gör det omöjligt att följa allemansrätten. Eftersom jag inte läser utemag så vet jag inte om det var så skribenten menade.

...att kodifiera den till lag är möjligt, och sen kan ju lagen förändras genom riksdagens beslut...
Själv skulle jag välkomna en allemanslag, där gränserna blir mer tydliga än idag. Jag tycker t ex att det kan ifrågasättas att bärplockarbolag kan använda naturresurser som ägs av någon annan utan att kompensera. Det var ju inte syftet med allemansrätten direkt..?

//J

Man kan även se det som att allemansrätten inte finns, och att den därigenom inte kan bli aktuella att avskaffa.
De "sammanfattningar" av rätten som finns är bara att betrakta som lathundar, även om det i sak kan vara korrekta.
Rätten består ju nämligen snarare av det oförbjudna som följaktligen är tillåtet.

Allemansrättens begränsningar, s a s, består alltså av allehanda lagar och förordningar i Miljöbalken, Jordabalken eller i stort sett vad som helst, där det finns regler om vad man inte får göra på annans mark (eller kanske ens på sin egen mark).

Sedan kan man med viss rätta hänvisa till sedvana, och även till att allemansrätten ändå nämns i grundlagen. Det senare är ju lite lustigt eftersom man nämner denna utan att det går att referera till annat än att rätten är känd genom hävd eller sedvana eller nåt.

Som redan nämnts så finns redan diverse regler som gör att någon egentlig exploatering av vistelse på annans mark är otillåten.

Propagera gärna FÖR allemansrätten, och stärk den genom att se till att de som bryter mot lagar blir medvetna om det. Beivra gärna dessa överträdelser eftersom lagarna redan finns.

Jag ogillar allmänt när det ska stiftas nya lagar för sånt som redan är reglerat, där man bara är kass på att bevaka efterlevnaden. I den mån man kan öka efterlevnaden för nya lagar så bör det ju gå att göra det även med gamla lagar.

camoscio sa:

Hur unik är den svenska Allemansrätten?

Det ligger nog en hel del i att det eventuellt unika är att landet är så glest befolkat. Men jag förstod inte varför det var så viktigt att skrota rätten.

Klicka för att se resterande...

Den är inte särskilt unik enligt min erfarenhet. Man bedriver friluftsliv på ungefär samma sätt som här i många andra länder utan att markägarna hotar med polis eller skjutvapen.

joru sa:

Allemansrätten är unik i ett nordiskt perspektiv endast för att den är sedvanerätt som inte (ännu?) har kodifierats. I de andra länderna finns numera lagstiftning mig veterligen.

Klicka för att se resterande...

Det ligger nog nära sanningen.

"Den här översikten [över allemansrätten] är författad av professorn, f d justitierådet Bertil Bengtsson": http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8161-6.pdf

Det skulle vara intressant att veta hur frågan hanteras i forna östblocket. Där ägdes ju i stort sett all markareal av staten och det fanns inga privata intressen att hindra folk eller företag från att göra i stort sett vad de ville i naturen, på gott och ont. Nu är det förmodligen annorlunda och det skulle vara intressant att se hur de löst frågan (om de gjort det) därför att de så att säga kunde börja med ett blankt papper.

Att visa hänsyn till såväl markägare samt andra nyttjare av allemansrätten är oerhört viktigt!
Det är tex. mycket dålig stil att kapa ned träd för att få ved att elda med. Hur många gånger har jag inte sett exempel på just detta? Massor av gånger, tyvärr!
På samma platser har jag sett att det lämnats inte bara stubbar och ringbarkade björkar utan även massor av sopor! Inte kul att uppleva!
Är det tacken för att vi fått nyttja allemansrätten?
Visa hänsyn är en allemansskyldighet!

Bulingen sa:

Det är tex. mycket dålig stil att kapa ned träd för att få ved att elda med. Hur många gånger har jag inte sett exempel på just detta? Massor av gånger, tyvärr!
På samma platser har jag sett att det lämnats inte bara stubbar och ringbarkade björkar utan även massor av sopor! Inte kul att uppleva!
Är det tacken för att vi fått nyttja allemansrätten?

Klicka för att se resterande...

Inget av det där ingår i allemansrätten. Att hugga ner annans skog är inte sedvanerätt

Bulingen sa:

Att visa hänsyn till såväl markägare samt andra nyttjare av allemansrätten är oerhört viktigt!
Det är tex. mycket dålig stil att kapa ned träd för att få ved att elda med. Hur många gånger har jag inte sett exempel på just detta? Massor av gånger, tyvärr!

Klicka för att se resterande...

En halvrelaterad fråga: Stora grenar som lämnas kvar på hyggen efter avkvistning, är de OK att plocka och elda med när man är ute eller finns det en chans att markägaren planerar att samla in och använda dem till någonting? Jag kan inte tänka mig något sätt att samla in dem som vore ekonomiskt lönsamt, men man vet ju aldrig.

larsl sa:

En halvrelaterad fråga: Stora grenar som lämnas kvar på hyggen efter avkvistning, är de OK att plocka och elda med när man är ute eller finns det en chans att markägaren planerar att samla in och använda dem till någonting? Jag kan inte tänka mig något sätt att samla in dem som vore ekonomiskt lönsamt, men man vet ju aldrig.

Klicka för att se resterande...

Att plocka döda grenar och kvistar är uttalat tillåtet i allemansrätten.