stelt och ömt finger

Jag har problem med höger långfinger och undrar om ni har några tips. Det har kommit smygande, först blev fingret lite svårt att böja efter ett klätterpass, men efter ett dygn var det bra igen. Nu känns det ständigt lite svullet och går inte att böja helt. Mellersta leden ser tjock ut. Det gör ont vid tyngre belastning, som överhängande klättring.
Jag har nu fått detta undersökt med ultraljud, magnetröntgen och skelettröntgen. Ultraljudet gav misstanke om en ganglion, men de övriga undersökningarna visade ingen förändring alls. Ingen inflammation, ingen artros, ingen ganglion, ingen skada på skelett eller senor. Allt var helt normalt.
Nu ska jag gå till en handterapeut, men innan dess vill jag höra om någon här har några erfarenheter av något liknande, eller tips om vad man kan göra.
Jag har gjort några klätteruppehåll, det längsta på fem veckor. Det gjorde ingen som helst skillnad för fingret.

Hej Elin

När märkte du att fingret smärtade för första gången? Var det efter klätterpasset eller under tiden du klättrade? Om det va när du klättrade, gjorde du ngt speciellt tex crimpa eller likn?

Om du har kände att det gjorde ont som i en skarp smärta som bara varar ett ögonblick och eventuellt ett plopp liknande ljud?

Isf är det med största sannolikhet en så kallad pulley skada. Det finns tre st pulley ligament i varje finger, dom är benämda A1 till A3, varav den förstnämnda sitter längst in på fingret, A2 i mitten och A3 längst ut. A2 ligamentet är det vanligaste att skada ivf för oss klättrare. Pulleys har som funktion att fästa fingersenan intill benet. Förhoppningsvis har du bara fått en lättare skada och den har inte gått av helt. Annars känner du senan i fingret, som du inte gör vanligtvis då den alltid vill ta den lättaste vägen, och om det inte är en pulley som håller fast den kommer du känna att det inte är som på dina andra fingrar. Och jag tror det är kanske dessvärre det du uppfattar som att mellersta leden känns svullen. Pga om det hade varit en stukning så hade svullnaden kommit direkt och gått ned några dagar efteråt.

Det händer ofta att läkare (ivf i Sverige) inte tänker på denna skada då vi inte har så många läkare som är specialiserade på klätterskador om dom inte klättrar själva.

Läktiden är ganska lång om en pulley går helt av, har inte haft sån otur själv men gå till en specialiserad hand kirurg och se om dom kan eventuellt göra ngt ingrepp för att snabba upp processen...

Lycka till!

Hej Martin och tack för svar!
Nej, jag har aldrig känt någon plötslig smärta eller hört något ljud. Det kändes inte under klätterpasset, utan först efteråt. Fingret blev stelt och inte gick att böja helt. Det kom smygande och blev sakta värre under ett år, men nu har det nog snart gått ett år till utan vare sig förbättring eller försämring.
Om det är en pulleyskada, syns inte den på ultraljud, magnetröntgen och skelettröntgen?

Pulleyskador syns på magnetröntgen (och ultraljud), i alla fall rent tekniskt.
Nåt som också är vanligt (jag har råkat ut för det på båda ringfingrarna) är partiella rupturer senorna som går längs med fingret. Det märks dock också tämligen tydligt och plötsligt, och det gör ont, och så ont att man ogärna klättrar den närmaste veckan åtminstone. Fast det syns också på magnetröntgen.

Jag har faktiskt haft lite sån smygande värk i nåt finger under den inledande hösten. Men det har jag nog vilat bort vid det här laget, blev dock aldrig klok på vad det kunde vara.

Lycka till med fortsatta undersökningar, och grattis åtminstone till att du lyckats få både magnetröntgen och ultraljudsundersökningar, det brukar krävas visst tjat. Det är ju bra att man försökt med de metoder som finns, även om man nu inte lyckats ställa diagnos.

Mezzner sa:

Pulleyskador syns på magnetröntgen (och ultraljud), i alla fall rent tekniskt.
.

Klicka för att se resterande...

Nja, magnetkameraundersökning är nog bra, men det krävs att magnetkameran är tillräckligt bra för att kunna visa såna små skador, det krävs nog också en särskild "handspole" för att kunna få tillräckligt detaljerade bilder... många av de privata/lättillgängliga/korta väntetider-kamerorna ger inte tillräckligt bra upplösning för att kunna visa såna skador. Du kan ju be att få ett utlåtande från din läkare om så är fallet.

titantomten sa:

Nja, magnetkameraundersökning är nog bra, men det krävs att magnetkameran är tillräckligt bra för att kunna visa såna små skador, det krävs nog också en särskild "handspole" för att kunna få tillräckligt detaljerade bilder... många av de privata/lättillgängliga/korta väntetider-kamerorna ger inte tillräckligt bra upplösning för att kunna visa såna skador. Du kan ju be att få ett utlåtande från din läkare om så är fallet.

Klicka för att se resterande...

Den här magnetkameran fanns på St Görans sjukhus och handen stoppades in i nån sorts låda, är det vad du kallar "handspole"?

evinrude sa:

Den här magnetkameran fanns på St Görans sjukhus och handen stoppades in i nån sorts låda, är det vad du kallar "handspole"?

Klicka för att se resterande...

Ja, det är det nog. Jag vet inte hur stark magnet St Göran har, röntgenläkare brukar säga att det krävs ett magnetfält på minst 3 Tesla för att visa ledbandsskador i händer och fötter. Du kan väl som sagt be din läkare att kolla den saken.

Det brukar vara svårt att få magnetkamera på sina fingrar tror jag. Det kanske beror på att det inte duger med vad som helst. Nog för att jag tror att lusten att fakturera är en god anledning till varför man lättast får ett komma till en privat kamera, men frågan är kanske om det verkligen är vanligt att man får stoppa händerna i magnetkameror som inte visar det man är intresserad av.

Nåja, skulle tro att en klassiskt pulleyruptur kan uteslutas utifrån det beskrivna förloppet som inte verkar ha börjat med en bristning.

Är det en ganska lågintensiv smärta, mer stelt och ömt? Gör det ondare/stelare tidigt på morgonen?

Jag drog med en envis smärta i fingrarna i våras som jag inte riktigt fick ordning på. Pulleyskador beskrivs med så tydliga symptom att de kändes ganska lätta att utesluta. Till slut hörde jag om "senskideinflammation" på ett föredrag om klätterskador vilket stämde väldigt bra med hur jag hade haft det. Fick aldrig en läkardiagnos på det, men beskrivningarna stämde klockrent in på mina symptom.

Tycker man ofta hör att "vanliga" läkare inte riktigt är vana vid den här idén att folk hänger sin kroppstyngd i fingrarna på regelbunden basis och därför mest letar uppenbara skador som benbrott och dylikt istället för mindre uppenbara belastningsskador. Kolla lite vad google säger om senskideinflammation och om det stämmer in på dig. I vilket fall får du kanske en ledtråd eller kan utesluta något.

ps. mina problem gick tillslut över efter vila och flitigt kladdande med antiinflammatorisk gel.

Hej

Skaffade nyligen boken "One Move too Many" eftersom jag har fått precis samma symtom som du, om än inte lika långvarigt. Den skada som passar klockrent från boken på både din beskrivning och mitt eget problem är just det som andra har varit inne på, nämligen inflamation och microskador på senskidan.

Författarna menar att detta är väldigt vanligt som ett "overuse syndrom" och det är ofta svårt att komma till rätta med eftersom problemet i regel är både inflamation och microskador. När inflamationen går ned och smärtan eller värken är borta är skadorna ändå inte helt läkta, men man klättrar igen... och den onda cirkeln fortsätter. Det kan lätt bli återkommande eller till och med helt kroniskt.

Författarna varnar för att inte ta detta på allvar, även om smärtan inte är så farlig. Speciellt illa är det om man kan höra ett malande eller knäppnade ljud vid rörelse av fingret. Det finns fall då problemen lett till handikapp i vardagen, då man inte längre kan greppa saker som vanligt, eftersom en eller flera fingarar inte kan böjas tillräckligt.

Så vad göra?

Författarna listar följande:

- rest
- immobilization with a splint
- anti-inflammatory medication
- injection of anti-inflammatory medicin into the tendon sheath
- tape
- ice rubs
- brush massages
- sulfur baths
- electrotherapy
- acupuncture

Hoppas du får ordning på det.

Tack igen för svar, senskideinflammation är en av de saker jag har misstänkt själv. Enligt läkaren skulle dock en inflammation ha synts på röntgenbilderna. Kan man ha mikroskador utan inflammation tro? Jag kan ju följa råden, minus antiinflammatoriska preparat, för de lär ju inte hjälpa om det inte är en inflammation. I morgon ska jag till handterapeut, får se vad det ger.
Den här läkaren hade en intensivt klättrande son, så han kan nog i alla fall föreställa sig vad klättring gör för fingrarna.

Ja, man kan nog vara inflammationsfri, men fortfarande ha microskador. Åtminstone verkar författarna av boken beskriva det så. Det verkar inte helt enkelt att avgöra om man bara har senskideinflammation eller om det även är en inflammation i senan. Men om ingen inflammation syns som du säger?

I boken diskuteras också mer kronisk svullenhet av fingerleder. Här förklarar de det som ett vanligt resultat av för mycket crimp-teknik, vilket belastar ligamenten i fingerleden extra mycket och leder till ökad mängd ledvätska. Det verkar också kunna leda till microskador på ligamenten, som när de läker blir förstorade (hypertrophy of the collateral ligaments).

Är fingerleden svullen eller förstorad måste ju något förändrat sig i fingret tycker man, och då är det kanske så att läkningen av microskador helt enkelt kan leda till att ligament, senor eller senskida till slut blir förändrade, och att det alltid är för trångt vid leden med ledvätska, eller med friktion i senskidan? Resultatet borde ju vara att fingret inte kan böjas fullt ut, även om ingen inflammation uppstått.

Hör gärna av dig om du får mer klarhet, själv har jag börjat med lite vila och anti-inflammatorisk gel för att se vad som händer.