Sprängkraft för kil vs friend

achtminus sa:

De flesta böcker om kilklättring blandar goda råd med dåliga. Jag kommer aldrig att råda folk att läsa böcker som ger fullständigt livsfarliga råd som att man kan använda motställda kilar i en horisontalspricka som säkring, inte heller böcker av författare som inte begriper att en friend har mindre sprängkraft än en kil i de flesta placeringar.

Klicka för att se resterande...

Kanske lite OT men det där med att en friend oftast har mindre sprängkraft än en kil får du gärna utveckla.

achtminus sa:

... inte heller böcker av författare som inte begriper att en friend har mindre sprängkraft än en kil i de flesta placeringar.

Klicka för att se resterande...

Oj, spännande tråddrift. Vill du utveckla? (I annan tråd eller i meddelande!)

johnliungman sa:

Oj, spännande tråddrift. Vill du utveckla? (I annan tråd eller i meddelande!)

Klicka för att se resterande...

Nej inte meddelande... jag vill också veta!

Ta inte saker som är intressanta för alla privat! Jag har lärt mig att en kamsäkring utvecklar en stor sprängkraft.

Både kilar och friends ger upphov till höga normalkrafter. Faktiskt är ju kilen en fundamental mekanisk princip som används för att klyva ting.

Om kilens botten ligger an mot en horisontell del av klippan så är placeringen väldigt svajig men ger å andra sidan upphov till liten sprängverkan.

Om kilen ligger i en perfekt "läroboksplacering" har den högre sprängverkan än en friend som läggs i exakt samma placering.

För att se detta:

Rita ett kraftdiagram och frilägg för fallen A) Kil som sitter i en kilformad placering med säg 10 graders vinkel mot vertikallinjen, samt B) Friend med kamvinkel 15 grader som sitter i enkilformad placering med 10 graders vinkel mot vertikallinjen. Använd att ökar man spetsvinkeln i en rätvinklig triangel så ökar längden på vinkelns motstående katet.

Däremot ger friends som sitter i placeringar som vigdar sig utåt väldigt höga normalkrafter.

Friläggning nedan. Det saknas en faktor två i båda ekvationerna eftersom kraften fördelas på båda sidorna av sprickan. Jag ides inte bry mig.

Ideal situation, ingen elastisk deformation etc.

achtminus sa:

Friläggning nedan. Det saknas en faktor två i båda ekvationerna eftersom kraften fördelas på båda sidorna av sprickan. Jag ides inte bry mig.

Ideal situation, ingen elastisk deformation etc.

Klicka för att se resterande...

Borde inte friktionen mellan en kil och spricka påverka kilens sprängkraft? (det borde ligga inom uttrycket "ideal situation") Jag tänker att den borde påverka sprängkraften i ganska så stor utsträckning, så att den blir mindre. Beror väl på vad det är för typ av bergart och märke på kil dock.

En kamsäkring har ingen friktionskoefficient att ta hänsyn till

mvh
Johan

En viktig skillnad i praktiken är ju att kammar gärna placeras i parallella sprickor, vilket inte funkar med kilar. Har inte hunnit/lyckats skärskåda kamkraftbilden ovan ännu (måste nästan kika på en
kam först måste jag erkänna)
Men annars är det ju så att "vad som helst" som placeras i en kilformad spricka får väl minst samma kilverkan som en kil? Utöver det så är det nog riktigt att friktionen "drabbar" kammens egentliga funktion på ett helt annat (mindre) sätt än kilen.

(Skäms lite just nu för att jag inte kan vara lite mer tvärsäker i det som framstår som elementa...)

Johankv sa:

Borde inte friktionen mellan en kil och spricka påverka kilens sprängkraft? (det borde ligga inom uttrycket "ideal situation") Jag tänker att den borde påverka sprängkraften i ganska så stor utsträckning, så att den blir mindre. Beror väl på vad det är för typ av bergart och märke på kil dock.

Klicka för att se resterande...

Naturligtvis! Ju mindre friktion desto större sprängkraft, vilket syns formeln för sprängkraften:
N=F/(µ sin(a) + cos(a)), där µ= statisk friktion.

Johankv sa:

En kamsäkring har ingen friktionskoefficient att ta hänsyn till

Klicka för att se resterande...

Helt fel, tyvärr. En kamsäkring är tillverkad av samma material som en kil (aluminium) och har därför samma friktionskoeff. µ som kilen.

Utan friktion mellan kamsäkring och klippa rycks kamsäkringen ut vid belastning. Om du inte tror mig så smörj in kammarna med fett innan du går på...

(Många missförstår friktion och tror att större anläggningsyta medför större friktion. Så är det inte alls.)

Nu pratar vi nog inte samma friktion.
Korrekt är förstås att ytan saknar betydelse, men det var nog inte det Johan for efter. Skillanden är ju att även om kammen kan glida på samma sätt som kilen (och därmed borde kunna vara "lika dålig"), så rullar den ju hellre och då är det rullmotståndet resp friktionen i axlarna som har betydelse för denna rörelse. Och friktionen där är ju mellan andra material, och framförallt är radien så liten vid axeln.

Samma invändning som Johan och Mezzner...

Om man tänker sig en kam med extremt liten kamvinkel så närmar men ju sig ett kullager.

För att ta ett extremfall... placera en kam med 0 graders kamvinkel i en spricka som går ihop. Det enda som begränsar normalkraften är då friktionen i kammens axel.
För en kil i samma läge är det friktionen mellan aluminium och berg som bromsar.


Sedan är det säkert så att många underskattar sprängkraften hos en kil, eftersom just kammarnas sprängverkan alltid framhålls speciellt.

Intressant. Får en som glömt sin fysik göra en praktisk tolkning? Rätta om fel:

* Det är fel att generellt säga att kamkilar spränger mer än vanliga kilar?
* Kamkilar ger minst sprängverkan i parallella sprickor (eller??) och mest i [vadå?]
* Vid placering bakom känsliga flak, mm, använd kilen som "stopp" (dvs mot en kant) och inte som kil?

John