Forsflugor

Jag var på tur med familjen förra augusti (kring 5:e). Vi gick Akka-stugan, Kisuris-stugan och tillbaks till Akka. Vädret var jättefint, soligt och varmt. Men: vi hade ett h-e med vad jag nu lärt mig är forsflugor. Vi hade tält med oss, men bara att slå upp tältet var en plåga för man hade forsflugor i öron, mun och ögon. Den sträcka vi gick är ju ganska låglänt, men vi var även uppe på fjället ovanför Kisuris-stugan, och det var lika illa där.
Jag har gått i fjällen i många år, och kan inte påminna mig att jag haft med de där forsfugorna att göra förut. Mygg, visst, men det är ju ingenting i jämförelse. Jag planerar nu en tälttur till sommaren, med ett eller ett par av barnen, och är rätt och slätt rädd för forsflugor.
Min fråga är: hur fungerar forsflugor? Har de alltid funnits, men jag har varit för snabb för dom förut (!?). Eller var det värmen som lockade fram dom i aug. förra sommaren? Finns det någon forsflugeforskare på utsidan?

Vad du beskriver här är vanligt knott!
Kisuris och vissa delar av just Padjelanta under en del av sommaren blir till riktiga knottinfernon. Varför det just blir just så och just så intensivt kanske någon insektsforskare kan svara på. Det kan vara värme, viss del av översilning i grunda marker. Om du tänker på just videbuskar och gräs så håller dom helst till just där.


Just exempelvis utanför Kutjaure och Siepperjåkken där, är just ett ökänt knott-tillhåll av Guds Nåde! Strömmande vatten visst ombyte av luft som sker just vid rinnande vatten verkar främja kolonierna där med.
Stora knottsamhällen är farliga och ska undvikas. Just att dom kryper in i kroppshålor och skapar klåda och därmed infektioner. Barn är särskilt utsatta då.
Man kan ta allergimedicin i preventivt syfte. Typ: Cetiritzin.
En viss resistens kan ju utvecklas med tiden.
Men ingen står ut med knott.
Vi har ungefär nio arter av dessa i landet.. Många förundras över dessa flugor och deras frenesi och aptit på människoblod. Skräckhistorierna är många.

Aha, var det knott som avsågs!
Jo det är ett flygfä uppfunnet av fan själv!
På vissa ställen kan det vara tjockt, men en liten bit åt ett annat håll nästan knottfritt.

Fick höra i Jämtland för något år sedan så var det några på fiskecampen som varit vid ett vatten och dels fäktat med flugspöna och dessutom fäktat mot knott som det tyckte var rikliga. Efter ett par timmar mötte de en person som avbrutit sitt fiske, just på grund av att det var så mycket knott och det var en same, de brukar ju vara vana och se ner på oss söder från!

Fast dom knott jag är van från Värmland är små, som fluglortar. Dom forsflugor vi mötte däruppe var däremot mer som små flugor. Dom har dock flera saker gemensamt förutom att dom är grymt irriterande, bland annat att dom inte kommer inomhus tack och lov. Kanske är det bara olika arter av knott.
Det som förvånar mig mest är att jag inte har stött på forsflugor förut, i alla fall inte i dom mängder som vi hade vid Akka-stugan. Men den trakten kanske är ett riktigt forsflugetillhåll.

Forsfluga ger 7 träffar på google, det är trolgitvis inte ett vidare vedertaget namn...

nilssa sa:

Fast dom knott jag är van från Värmland är små, som fluglortar.

Klicka för att se resterande...

Gissar att det du menar är svidknott

Forsfluga har jag aldrig hört talas om. Jag var även en vecka i Akkaområdet i slutet av juli/början av augusti förra året och tänkte väl inte att nåt flygande elände var vanligare än nåt annat.
För mig är knott ca 3-4 mm. Svidon (svidknott) är mindre och kryper genom myggnät. Om det mer var som små flugor så tänker jag snarare nån broms, t ex blindbroms som också är ett riktigt djävulskt litet bitande flygfä.
http://eloryan.blogg.se/images/2009/blindbroms_44959167.jpg

Håller med dave1 svidd är något annat än knott, de är så små att man knappt ser dom, men gissa om man märker dom! Jag har varit halvt uppäten av dom vid handleder, vrister och hals. Knott går att skyda sig mot med myggnät men de här kryper rakt igenom utan problem.

Mm, svidare är små irriterande käftar med vingar men det är ett annat elände.
Men det vad vi rätt o slätt kallar knott, de kommer inomhus med de bits inte där.
Håller till vid myrar o annan eländig blöt terräng men brukar försvinna när du kommer in i skogen.

lleberg sa:

Forsfluga ger 7 träffar på google, det är trolgitvis inte ett vidare vedertaget namn...

Klicka för att se resterande...

Just det, men en träff är "Life History of Metacnephia lyra, a Blackfly Highly Characteristic of Large Swedish River Rapids at the Time of Maximum Discharge" (aquatic insects) av Björn Malmqvist, Umeå Universitet, så sent som 1999. Kan det vara den forsflugeforskare jag söker?
Jag kan tyvärr bara se sammanfattningen: "Larvae of the blackfly Metacnephia lyra (Lundström) occur in huge numbers in rapids of unregulated rivers in northern Sweden. Despite its high abundance, and hence potential importance for particle transport and predation processes, its biology is poorly described, if at all recognised..." samt från Google cache: "identified it and even named it ('forsflugan', Swedish for 'the rapids fly')." Är forsflugan svenska fjällvärldens svar på snöleoparden?

Jag tror att det som trådstartaren kallar forsflugor är knott (familjen Simuliidae) som är storleken större än svidknott (familjen Ceratopogonidae). Båda är tillhör ordningen tvåvingar, underordningen myggor, och bits illa. Får jag välja mellan de båda föredrar jag dock knott, dom kryper åtminstone inte igenom myggnätet och ger mej inte lika horribla märken. Bilder på knott och svidknott på http://www.entomologi.se/cgi-bin/enter.cgi?iljwhat=3030

Det finns många namn på olyckor. Att kalla ett stort knott för ‘Forsfluga’ är säkert ett. Dom är ju stora som som små husflugor och svärmar vid vattendrag. Bara för att man namnger ett otyg så försvinner det ju inte eller blir mer begripligt. Djuret i fråga vet ju inte om vad det själv heter ens.
Huggormar, getingar, fästingar och annat som gör vår vistelse i naturen obehaglig och besvärlig har ju ofta fått lokala namn. Dessa namn är oftast dialektala.
Namnet ‘Forsfluga’ har säkert att göra med fiske uppevid älvbrinkar.
Sedan finns det annat: Renflugor, Hundflugor, Blindbromsar och andra en obskyr mängd med elaka bitflugor, som kryper i och upp på armbågar, i näsborrar och in i ögon. Alla har lokala namn och olika förklaringar i olika landsändar. Vår naturtyp här uppe där vi bor, producerar en stor mängd flygfän under den tidiga och varma sommaren. I Just Lappland sker en explosion. Alla vet och vi behöver inte gå närmare in på detta.
Svidknott, sve‘, svinning och vad dom nu heter, och annat är bara förnamnet på en mängd olika benämningar på dessa stickande och bitande flyginsekter.
Mycket beror väldigt mycket på, och som jag ofta vidhållit - fotografin, det kommersiella synsättet på naturen. - Vi har svårt att acceptera naturen som den är. Ingen berättar om knottkvällar innestängda i tält eller i rökiga stugor- där en kväll i midnattssol förbytts i ett frenetiskt kliande. Skulle vi berätta sanningsenligt om förstörda vandringar om lidande och plågsamma klianden, svullna ögon, och halsar, örongångar och skrikande och gråtande bebisar, skulle säkert många vandringar, fiskefärder ställas in.
I den moderna världen blir folk alltmer känsliga. Vi vill dessutom bara se positiva saker med vår vistelse. Inte ser man några skildringar om uppgivna expeditioner och vandringar just utifrån knott.
Vi förnekar deras existens helt enkelt.
I mellersta Sibirien norr om Bajkalsjön finns om det nu ger någon hjälp kanske världens värsta knottsamhällen. Där bor heller ingen, inga djur finns och inga fåglar lever ens där.
Södra Vietnam, eller Guyana i Sydamerika, exempelvis ville för några år sedan lansera sig som turistparadis med kritvita öde paradisstränder. Det fanns en förklaring till denna öde obyggd. Och det var just: Knott. Turisterna flydde. Exploateringen uteblev.
Mitt recept för just knott är att ta det lugnt och inte gripas av panik. Gå åt ett annat håll. De flesta moderna myggmedel skyddar. Numera. Knottens tid är högsommaren och tillskillnad emot myggen så är dom lokala och oftast bundna vid ett visst ställe.
Om man exempelvis tittar på äldre kartor så ser man var olika lappvisten ligger. Visa av generationer av visten vet dessa samhällen var man ska bo.
Knotten är inte moderna eller har anpassat sig till detta flackande, vandrande som den moderna turisten hänger sig åt.
Ett fantastiskt fiskeställe kan förvandlas till ett inferno på några sekunder. Vi vill ju gärna stå i dom där videbuskarna vid den där rinnande jokken.