En viktig punkt när man väljer underställ kan vara just om man svettas mycket. Jag gör inte det, och då finner jag att ett åtsmitande, tunt plagg i ett material som i/mellan fibrerna transporterar bort fukten från hudytan fungerar bäst för mig. Nackdelen med brynjor upplever jag vara desamma som med t ex mikrofleece och andra typer av plagg där materialet inte ligger tätt mot huden (eller i brynjans fall är väldigt gles). Detta leder för mig till att vid kraftig svettning så börjar svetten rinna längs huden.
Det jag föredrar är alltså att kroppsfukten s a s gå direkt från huden in i underställsmaterialet och igenom detta utan att övergå i vätskeform mellan huden och undertröjan. Åtminstone i möjligaste mån. Fuktig hud kyler alltid (vilket är syftet med svettning, att kyla kroppen).
Om jag märker att jag svettas väldigt mycket tolkar jag detta som att jag har för mycket kläder på mig och tar istället av kläder tills dess jag når en balans då jag inte svettas så mycket. Håller det mig lagom tempererad så kan jag gå i enbart undertröja eller ännu mindre även på vintern.
Men jag är medveten om att olilka människor har olika metabolism, så det som fungerar för mig behöver inte nödvändigtvis göra det för andra. Men om man svettas floder så är mitt råd att i första hand lätta på klädseln.
Jag har nog skrivit om detta förr, men på väg mellan Keb och Nikkaluokta för en del år sedan gick jag i enbart shorts. Det var en någorlunda varm sommardag, inte stekhet, så länge man gick raskt höll man sig lagom tempererad på detta sätt. Så fort man stannade fick man ta på en skjorta.
Jag roade mig med att försöka bedöma den vanligaste klädseln hos de jag mötte (som ju gick uppför). Det var keps, t-shirt, skjorta och skaljacka. Skaljackan var väl det som var mest anmärkningsvärt, tyckte jag. (Och, nej det var helt myggfritt).
Jörgen
