Jag intresserade mig för just frågan vad som var naturliga väder- och klimatvariationer och vad som var mänsklig påverkan, och skrev till en klimatforskare genom Naturvårdsverket. Fick ett långt svarsbrev (kontentan är att klimatforskarna anser att en stor del av den klimatförändring vi ser beror av mänsklig påverkan), men håll till godo den som vill och orkar läsa:
Mitt brev:
"Till: klimatkampanjen@naturvardsverket.se
Ämne: Fw: Vädret/klimatet
Hej.
Citat från er hemsida: "Klimatforskare Markku Rummukainen säger att tillfälliga väderskiftningar, som till exempel extrem kyla, inte påverkar det faktum att jorden i allt snabbare takt värms upp."
Frånsett det faktum att perioder med extrem kyla naturligtvis drar ner en årsmedeltemperatur som annars hade varit högre (är det årsmedeltemperaturen
som jämförs över tiden, eller hur mäter Rummukainen "det faktum att jorden i allt snabbare takt värms upp"?), några frågor; hur vet vi att det inte är de senaste 100 årens successiva temperaturökning som är tillfällig? Vilket
perspektiv har klimatforskarna egentligen? 100 år; är det en förändring i vädret eller i klimatet? Sett sedan senaste istiden är det ju bara en liten blipp på tidsserien. Finns det föresten en tidsserie över
temperaturutvecklingen för 1000-tals år, t.ex från senaste istiden fram till idag? Gärna månadsdata (det duger med 100 årsdata). Vore intressant att se
den. T.ex för cirka 1000 år sedan var det väl varmare än idag, utan konstgjord växthuseffekt?
Vänliga hälsningar från Dan"
Svaret jag fick:
"Hej Dan!
Du hade skrivit till Klimatkampanjen om en intervju de gjorde med mig. Dina synpunkter blev vidarebefordrade till mig, med önskemålet att jag skulle kontakta dig. Tillfälliga väderskiftningar går i otakt mellan olika regioner. Detta betyder att är ett område på jorden ovanligt kallt under några veckor eller t.o.m. månader, finns typiskt ett ovanligt varmt område någon annanstans. Påverkan i jordens medeltemperatur blir obefintlig. Ett gott exempel är just decembervädret från i fjol. Det var ovanligt kallt över stora delar av Nordeuropa och Siberien. På andra sidan nordpolen över Nordamerika och Grönland var det ovanligt varmt. Inte minst i våra trakter ger skiftningar i atmosfärens storskaliga cirkulationsmönster tillfälliga omdirigeringar av dels naturligt varma luftströmmar söderifrån och naturligt kalla luftmassor
norrifrån, med tillfälliga väderskiftningar, i ofas mellan regioner, som följd. Alltså, även om det upplevs kyla i Sverige under en period, berättar
det föga om hela jordens klimat. Som ett populariserat mått för jordens klimat används flitigt jordens medeltemperatur. (Alltså lufttemperaturen 2 meter över ytan.) Klimatforskarna tittar på en hel del annat också. Jag kan nämna temperaturen på olika höjder i atmosfären, i olika djup i marken, i olika delar och djup i havet; medelvärden, variabilitet och extremer. Och allt detta för ett antal olika klimatparametrar, på toppen av temperaturen. Och allt detta över så långa tidsperioder som möjligt.
Klimatforskningen täcker i princip alla tidskalor sedan jorden blev till fram till vår egen tid, och, med hjälp av beräknade scenarier, framåt i 100 år, i 1000 år och på längre sikt. Det finns mycket att hämta från att ha ett brett angreppssätt. Det som inte alla dock inser är att det ändå är olika
mekanismer och processer som kan vara verksamma på olika tidsskalor. Har man massor av is kan den smälta bort vilket förstås skapar klimatförändring. Har
man inte massor av is som smälter bort och en klimatförändring ändå sker måste mekanismen vara någon annan. Ok, det var ett banalt exempel, men det
kanske ändå väcker tankar. 100 år är definitivt klimat. 100 år är också en tidsskala som är mer
relevant för samhället än t.ex. 1000 eller 10 000 år. Det som också är sant är att globalt omfattande mätningar av temperatur har gjorts bara under de
senaste ca. 140 åren (jfr. gärna
http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/fig2-1.htm ). Sedan år 1910 har en globalt omfattande temperaturökning konstaterats. Forskningsresultat tyder på att det mesta av temperaturökningen under 1900-talets första hälft ryms inom naturliga mekanismer. Däremot kan det mesta av temperaturökningen sedan dess förklaras bara med hänsyn tagen till mänsklig klimatpåverkan (utsläpp
av växthusgaser, svavel och markanvändning). Det finns alltså inte globalt omfattade temperaturmätningar från tidigare tider. Få dataserier når till 1700-talet och 1600-talet. Dessa beskriver INTE jordens klimat utan snarare präglas av lokala väderskiftningar. Sedan finns olika sätt att med paleoklimatologiska metoder titta längre tillbaka.
En omtalad analys gjordes några år sedan. (Se t.ex.
http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/fig2-20.htm även om det kan tilläggas att jag har sett en annan analys som trots likadana stora drag visar något annorlunda detaljer) I den vägdes ihop så många goda dataserier som fanns till hands och man lyckades skapa en årsmedeltemperaturserie
tillbaka till år 1000, för det mesta av norra hemisfären. Enligt den analysen var 1990-talet det varmaste decenniet sedan år 1000 och året 1998 det varmaste året, inklusive analysosäkerheterna. Det kanske var varmare 1000 år sedan i Sverige (eller runt Nordatlanten) än idag. Går man ytterligare årtusenden tillbaka verkar det ha varit ännu
varmare i våra trakter. Det säger dock föga om jordens klimat. Kunskaper om jordens klimate finns även mycket längre tillbaka. Dock, ju längre tillbaka man vill nå, desto färre mätserier finns det,
tidsupplösningen i dem blir sämre, eftersom det är fråga om indirekta data blir analysen komplicerad, och på toppen av allt detta kan de verkande
mekanismerna bakom klimatets beteende vara helt annorlunda jämfört med 100-årsskalan kring dagens klimatförhållanden. Samtidigt gäller att i och
med att tidsupplösningen försämras kan en bra dataserie åter börja berätta om storskaliga klimatförhållanden, eftersom en utjämning över tiden delvis kan tänkas motsvara en geografiskt omfattande analys. (jfr gärna
http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/fig2-22.htm )
Den senaste kunskapssammanställningen från FN:s klimatpanel kan du förresten hitta på
http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/index.htm Trevlig läsning!
Med vänlig hälsning,
Markku
--------------
Markku Rummukainen
SMHI"
