Paddlare = bajsare?

Efter att ha pratat lite med några tillsynsmän och några andra fastboende i Stockholms skärgård under sommaren har jag nu lärt mig en ny benämning för oss kayakpaddlare. Bajsare.

Jag förstår dem till viss del. Vi är ganska många paddlare, och särskilt runt öar med kayakuthyrning kan det nog bli ganska många tältnätter. Ofta ser man begagnat dasspapper på gamla tältplatser. Det ser inte kul ut, varken för de boende eller för nästa tältare.

Vi behöver skärpa oss, vi blir ju hela tiden fler och fler. Det är ju inte så svårt att antingen ta med sig en lite "skitspade" (liten trädgårdsspade) eller vända på en sten.

Kanske dags för en svensk upplaga av den amerikanska kioskvältaren "How to shit in the woods". Beskrivs nedan, kanske är det ändå något vi svenskar behöver?

"Well, this book covers one of those subjects, not unlikely sex, that everybody assume they'll know what to do, when the time comes. And guess what? No one ever really explained to you how to do it."

/Staffan

Bra inlägg!
Karin Mentzing tar upp lösningen med trädgårdsspade i sin bok om långfärdskajak genom att frankt skriva att man tar en liten spade och gör ett tillräckligt stort hål för en snygg hole-in-one. Bra uttryck för att beskriva vad man ska göra!

Vidare tipsar hon om att man behöver inte alltid använda dasspapper, det går att hoppa i sjön och tvätta sig istället.
Bra att ämnet kommer upp, det är trist om annas trevliga tältplatser ska påminna om rastställen efter riksvägar.
mattias - civilisationsskadad, föredrar papper framför sjödopp

Spade-tips

Tycker också det är toppen att du tar upp ämnet. Ska för övrigt genast försöka införskaffa boken, det var ju ett lysande lästips (och vilken fin julklappsbok...)

Själv använder jag en spade jag köpt på Överskottslagret, tror den härrör från brittiska försvaret. Den är hopfällbar och blir då mycket liten, ungefär som en normal kikare. Utfälld är det fortfarande en rejäl spade, betydligt mer lämpad för ändamålet än små trädgårdsspadar.

Vännerna och jag brukar säga att oavsett teknik, ska man tänka på Trampregeln: En annan person ska kunna promenera rätt över platsen direkt efteråt utan att ens märka att du varit där, än mindre behöva trampa på något oönskat...

mvh
Jens

Bra initiativ till debattämne. Berör givetvis inte bara paddlare och/eller skärgårdsmiljö. Alla vi som nyttjar naturen borde väl tänka oss för hur vi gör med våra visitkort.

Nämnda rastplatser längs de stora vägarna är väl bland det äckligaste man kan tänka sig.

P

Re: Spade-tips

kajaken@yahoo.com; sa:

(och vilken fin julklappsbok...)

Själv använder jag en spade jag köpt på Överskottslagret, tror den härrör från brittiska försvaret. Den är hopfällbar och blir då mycket liten, ungefär som en normal kikare.
...Trampregeln: En annan person ska kunna promenera rätt över platsen direkt efteråt utan att ens märka att du varit där, än mindre behöva trampa på något oönskat...

Klicka för att se resterande...

Ja visst är det en grym julklappsbok

Två bra tips Jens, överskottsspade och Trampregeln.

Kanske kan man göra en kort sammanställning och be uthyrare distribuera till kunderna. Man kan t.o.m. tänka sig ett uthyrarkit med skittips, kort allemansrättsinfo och fågelskyddsområden. Det skulle kanske dels ge alla oss paddlare bättre rykte (vi skulle slippa bli kallade för bajsare). Ett bättre förhållande till tillsynsmän och bofasta är ju aldrig fel, även om de flesta av oss är skötsamma.

Staffan

Jag håller med om att detta är ett bra och angeläget inlägg. Tänk att det går att skriva en hel bok i ämnet och sälja den i miljonupplaga.
Boken går att skaffa via http://www.bokus.com (svensk nätbokhandel) 140 kr.

I början av juli var jag och familjen (inklusive hund, Golden retriever) ute och paddlade i S:t Annas skärgård - ett kärt tillhåll för kanotister. Hundar har bra nos och har av någon anledning en viss dragning till folkskit och vill gärna rulla sig i det. Det är inte svårt för en hund att leta sig fram till "rätt" ställe i synnerhet när det ligger under ett litet mosslager ... Det fick bli absiden för hunden på natten.
Nåväl, bortsett från denna händelse och med tanke på alla oss som vill vandra runt och njuta av ölivet - vi vill slippa fladdrande toapapper och vi vill inte riskera att trampa i bajs. Följ Jens uppmaning och gräv djupt eller lägg på stenar

Tips

How to shit... ja det verkar ju inte vara problemet, utan det är väl snarare hur man "spolar" när det inte finns nån knapp att trycka på.

Ett tips som getts av andra tidigare här på utsidan när det har snackats skit, och som kanske finns med i någon av ovan nämnda böcker, och som jag tycket kan upprepas är följande.

Ha en tändare i fickan och elda upp pappret (lägg pappret lite luftigt på en sten t.ex. och tutta på, så brinner det mesta upp). Toapapper förmultnar långsamt och man kan ju anta att i kallare klimat (typ fjällen) tar det ännu längre tid. Resten är lätt att gömma under en sten eller gräva ner.

Ha det,
Niklas

På mailinglistan backpackinglight var det här uppe för en tid sen och ett av tipsen var då PPP. Poop, pee, pure. Alltså skit (och torka) och pissa sen på skit och papper och gegga ihop det till en smet (med en pinne?) så blir pappret mindre synligt.

Jag minns inte om det fanns nån annan fördel med det hela, antagligen så får man en större angreppsyta för mikroorganismerna (än om det ligger i korvar) så det bryts ner snabbare.

Det är ju ganska många aspekter som skall beaktas, hundar som gräver upp skiten är en av dem, likaså är pappret en, för att inte tala om förorenat ytvatten. Samtidigt så gäller det ju att det "disponeras" så det kan brytas ner. Kan ju tänka mig att det är lagom kul att sätta spaden i nån annans gamla grop när man själv ska uträtta sina behov.

Toapapper swoosh

Toapappret är ju bara att tända på swoosh så är det borta. Skiten kan man lätt gömma med lite kvistar, löv och annat som finns i naturen. Denna diskussion har varit upp innan fast då gällde det fjällvandrare =)

håller med. med korrigering; gräv en grop och gör vad du ska, folk med hundar har en tendens att ogilla när deras hundar kommer tillbaka med gojs på sig.

Gräv djupt...

Det är nog viktigt att vara utrustad med en ordentlig spade... jag har använt en liten planteringsspade, men det kan faktiskt vara lite svårt att gräva en ordentlig grop med den ( Ibland kan det ju vara bråttom också ;-). Jag tror jag ska bege mig till Överskottsbolaget och se om jag hittar en ordentligare spade. Att gömma skiten under ris och löv tycker jag INTE är en bra lösning.
Minimikrav = "Trampsäkert"

Ju djupare ju längre.....

tid tar det att omvandla så lagom är som vanligt rätt begrepp.
En 15 cm tova gräver man lätt bort till minst 10cm djup, gräv upp ett par skovlar jord och lägg bredvid. Sikta rätt och lägg vad som skall ner i hålet. Hjälp till med spaden om du missade! Lägg pappret på luftigt, elda pappret. Blanda ner jorden och sätt ner tovan, trampa själv. Har du fesus på spaden stick i jorden bredvid tills du inte ser några spår på bladet. Trampa bort spåren av sticken. Pappret in i plastpåsen och spaden in i fodralet. Glocks fältspade är lättast och mycket bra, till mer än det här!
Alternativet är ju att bära ut allt man bär in och då kan det lätt bli många fryspåsar ut!

God tur

Johan K