Jag har läst några vetenskapliga artiklar om betydelsen av vikten på skodonen och energiförbrukningen och sammanfattat dem här på Fjäderlätt.
Jörgen
Jörgen
Vikten av skodon - några vetenskapliga artiklar
- Trådstartare Jörgen Fjaderlatt.se
- Start datum
Inget nytt under solen
Men intressant att sulstyvhetens betydelse för steg effektiviteten respektiv hinder av komfort, i små skostorlekar, inte togs upp.
Snabbast går jag i lågskor, lätta. Komfortablast i dämpade lätta skor. Nätovanskor varierar mycket i upplevd komfort för mig medan i cykelskor är det en stor komfortförbättring med luftande ovansida.
Klättrarnas definition att snabbhet är en säkerhetsdetalj (samma sak kom de Gaulle fram till i helt andra sammanhang....) Men otvivelaktigt är det bekvämast med lite packning och lätta skor. Annars borde ju alla dansa i pjäxor.....
Men intressant att sulstyvhetens betydelse för steg effektiviteten respektiv hinder av komfort, i små skostorlekar, inte togs upp.
Snabbast går jag i lågskor, lätta. Komfortablast i dämpade lätta skor. Nätovanskor varierar mycket i upplevd komfort för mig medan i cykelskor är det en stor komfortförbättring med luftande ovansida.
Klättrarnas definition att snabbhet är en säkerhetsdetalj (samma sak kom de Gaulle fram till i helt andra sammanhang....) Men otvivelaktigt är det bekvämast med lite packning och lätta skor. Annars borde ju alla dansa i pjäxor.....
Såna vikter finns ju, och har funnits länge.
Det intressanta med skodon är att det enligt bl a de refererade artiklarna går åt ca 4-6 ggr så mycket energi att flytta samma vikt på fötterna som att istället ha vikten på torson. Sparar du 100 gram på skovikten motsvarar det ca 500 gram i ryggsäcken, sparar du 1 kg skovikt så motsvarar det alltså 5 kg i ryggsäcken. Det brukar förvåna ganska många och förnekas ganska intensivt i t ex den här tråden:
http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=43338
Jörgen
Vilket bara bekräftar det sunda i min vanligaste höstpackning där jag har skor på fötterna och kängor i ryggsäcken för att använda vid de leriga och blöta passager där de behövs.
Kängor 1,6 kg x 5 = 8 kilo
Skor 0,7 kg x 5 + kängor i ryggsäcken 1,6 = 5,1 kilo
När jag kommer fram till de passagerna där jag behöver kängorna så byter jag helt enkelt skodon där. Har dessutom upptäckt att de sträckor jag går på asfalt är betydligt bekvämare i skor och det händer nästan alltid oavsett var man går utom i norraste Sverige att det blir en sträcka på vanlig väg.
Om jag istället hade lämnat skorna hemma med motiveringar att jag ändå behöver kängorna på vissa passager hade jag alltså mestadels haft en energimässigt ökad vikt på 2,9 kilo.
Kängor 1,6 kg x 5 = 8 kilo
Skor 0,7 kg x 5 + kängor i ryggsäcken 1,6 = 5,1 kilo
När jag kommer fram till de passagerna där jag behöver kängorna så byter jag helt enkelt skodon där. Har dessutom upptäckt att de sträckor jag går på asfalt är betydligt bekvämare i skor och det händer nästan alltid oavsett var man går utom i norraste Sverige att det blir en sträcka på vanlig väg.
Om jag istället hade lämnat skorna hemma med motiveringar att jag ändå behöver kängorna på vissa passager hade jag alltså mestadels haft en energimässigt ökad vikt på 2,9 kilo.
Mycket klokt.
Det är ju få som går med skidor på barmark, med hänvisning till att de behövs på snöfälten, men vanligare att man går med stegjärnsfasta kängor på barmark, med hänvisning till att de behövs på glaciärerna
Jörgen
Det är fortfarande oklart vad som är så intressant. Som sagt i den tråden så handlar det totalt om några procents ökning av energiåtgången. Tar man dessutom i beaktning att dessa resultat inte gäller vid vandring i 4 km/h så verkar det än mindre intressant.
Detta gäller ju faktiskt bara för den faktiska energiförbrukningen!
Belastningen på knän och kropp i övrigt kan man ju inte räkna så.
//Peter
Kul med hårda siffror! Men det förvånar väl ingen att det är mycket jobbigare att springa i kängor än i gympaskor? Sen tycker jag att det handlar mindre om hur mycket man bär än om var: går man mest utanför led, i ris, vide eller i blockterräng, så tycker jag nog att kängor har sin plats. Annars kanske inte, förutom att jag personligen gillar att ha torra fötter.
Vikten
är bara en av faktorerna när jag väljer skodon.
Risken för skavsår, halkrisken, överhettning respektive avkylning, känslan på foten och hur långt jag kan gå eller springa per dag i den aktuella terrängen och med aktuell packning är andra faktorer som är svåra både att kvantifiera och ta hänsyn till.
Thure
är bara en av faktorerna när jag väljer skodon.
Risken för skavsår, halkrisken, överhettning respektive avkylning, känslan på foten och hur långt jag kan gå eller springa per dag i den aktuella terrängen och med aktuell packning är andra faktorer som är svåra både att kvantifiera och ta hänsyn till.
Thure
Similar threads
Liknande trådar
| Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
|---|---|---|---|---|
|
|
Vikten av en absid? | Lättpackning | 36 | |
|
|
Håll koll på vikten, ladda ner kalkylatorn! | Lättpackning | 9 | |
|
|
Lättare skodon | Lättpackning | 30 | |
|
|
Chris Townsend om skodon för vandring | Lättpackning | 59 |
Liknande trådar
Vandra i stad och natur: Upptäck Merrell SpeedARC Matis för urban hiking
Vandring i staden – en ny livsstil
Urban hiking handlar om att utforska staden till fots och upptäcka dess dolda pärlor. Det är en aktivitet som ...
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg