Haglöfs ramar - hur fästs bärsystemets delar?

OK, då ska vi se…
Jag har säkert glömt att få med något, det får andra gärna fylla på tråden med sedan… Men please, börja inte kommentera innan jag har hunnit få in alla inledande inlägg, det har visat sig stört omöjligt att kunna få in en bild först och texten under bilden i ett inlägg (vilket ju är känt sparar 1000 ord per bild) så nu blir det ett bildinlägg först och den tillhörande texten i ett inlägg under – ett antal gånger. Jag säger till när sista inlägget är på plats. (Och jag har inte fått tag i bilder på allt som borde visas, trots att jag lånat in säckar/ramar från andra – bland annat min chefs gamla gröna Skarja... ) Here goes...

Ryggsäckars bärsystem har genom decennierna sett likadana ut, som princip alltså..:
Ett par axelremmar, som hålls ihop bakom nacken för att passera lagom brett över axlarna,
och sedan löper nedåt mot fästpunkter i nederdelen av ramens utsidor.
När med tiden först en midjerem och senare ett stoppat höftbälte/avbärarbälte infördes,
så fästes dessa i ramen på samma sätt som axelremmarna.

Pre-X-flex0 till 2-72dpi.jpg

Axelremmar på de Haglöfs aluminiumramar som det fortfarande är aktuellt att använda
var av två principiella utföranden: Det fanns axelremmar som var direkt fästa högt uppe på ramen,
och det fanns axelremmar som var indirekt fästa, långt nere på ramen.
(Haglöfs äldre stål- och träramar lämnar vi därhän, de hör möjligen hemma på muséer nuförtiden.)

De högt fästa axelremmarna kallades inte något speciellt, men blev med tiden bättre stoppade.
För att bestämma det inbördes avståndet vid infästningen mot ramen användes en enkel läder-
bricka med två utstansade slitsar - eller så hade ramens utformning en naturlig breddbegränsning
av axelremmarnas fastsättning. Eller en kombination av de lösningarna.

Distansläderbrickor + X-flex och Y-flex -72dpi.jpg

De lågt fästa axelremmarna benämndes X-flex och Y-flex baserade på hur de var utformade:
som två lösa remmar som korsades under en läderbricka med fyra utstansade slitsar
eller som en sydd Y-formad enhet med ett enda fäste.

X-flexremmarna är tänkta att i nederänden fästas utanför de två aluminiumstängerna
medan Y-flexbandet skall fästas mitt emellan de två aluminiumstängerna.

De axelremsutformningar som kom under de sista decennierna fick också andra moderna finesser,
som svängda axelremskuddar, reglerbar bröstrem, toppstramare o.s.v...

Mantorselar-72dpi.jpg

En speciallösning (som såldes separat som ett rätt kostsamt tillbehör) var den så kallade Mantorselen,
ett axelremspar där axelkuddarna fått en stor bredd (och därmed yta).
De var uppbyggda av en tjock och förhållandevis styv, läderplatta med en stoppad textilkudde på undersidan,
som fästes vid ramen med någon lämplig lina trädd genom fyra öljetter i vardera läderplattas bakkant.
(Parentetiskt nice-to-know:
Mantorselen användes i förhållandevis stort antal av försvaret; till de burna Robot70-lavetterna...)

Snörspänt bälte och vantskruvat bälte

Höftbältet var initialt en vanlig vävd polypropylenrem, ca 40mm bred, med ett spänne fram
och öljetter i ändarna (som fästes i nedre axelremsfästet). Detta stagade upp nederdelen
av ryggsäcken men tog inte hand om någon nämnvärd del av vikten.

För att kunna göra det, bära upp vikt alltså, behövdes någonting mer substantiellt;
ett stoppat och brett bälte som omslöt hela bärarens kropp och var så placerat och åtdraget
att det kunde belastas med påtaglig vikt. Över tiden har sedan höftbältena blivit allt mer stoppade,
och fastsättningen mot ramen har blivit allt mer teknisk.

Haglöfs vanligaste lösning är det fastspända bandet, där bandet dras fast runt ramen
med ett mycket hårt åtdraget snöre – eller med en vantskruv.
Sedan överförs viktbelastningen från ramen med två korta spännband som fästs runt den
nedersta tvärbalken i ramen eller runt ramens två korta ben nedom understa tvärbalken.

På ramar som inte har någon tvärbalk nederst (Skarja t.ex.) fästs dessa lastbärande spännband
i D-ringarna som även fäster axelremmarna nederst. Under en period såldes Skarjans höftbälte
med ett par D-ringar+enkla karbinhakar på fästremmarna, för att underlätta montaget.

Skarjabälte 0 till 2 -72dpi.jpg

Vissa äldre höftbälten har endast de lastbärande spännremmarna som fäste mot ramen.
På dom bältena finns ofta en eller två D-ringar fastsydda i överkanten i vilka ett par snören
(eller ännu hellre 2-3mm shock-cord som fjädrar) kan fästas, och hålla/dra överkanten på bältet uppåt
för enklare/bekvämare av- och påtagning.


Det underlättar även att placera avbärarbältet rätt på kroppen om shock-cord används istället för fast stelt snöre:
bältet tillåts luta längs svanken vilket gör det bekvämare jämfört med när snörena vill strama överkanten utåt bakåt...

Remträdning-72dpi.jpg