Ja, precis. Fast som jag minns det var vi en lärare och två-tre föräldrar på våra längre klassresor, om vi skulle ut i naturen eller till "stan" (Gbg...) Då har man en som kan fokusera på strulgänget, en som kan leda hela projektet och dessutom någon som kan stanna med den/de som blir kissnödiga, tappar plånboken eller vad som nu händer. I fjällen är ju sånt inte minst viktigt, t ex att kunna ha någon som tar kön och ser till att ingen sackar efter. Om inte barnet självmant bryter sig ur gruppen och rusar bort, funkar ett sånt upplägg rätt bra.Skönt på sätt och vis att det den här gången verkade vara grabbens eget "fel", eftersom han inte höll sig till sin grupp.
...
"Vi måste se över våra rutiner" kommer det heta om någon unge kommer bort.
Precis, "Att ditt barn försvunnit är bara din beskrivning av verkligheten. Skolan skall tillsätta en utredning för att ta reda på vad som hände." Det är ju en allmänt spridd sjukdom, nåt slags lögn-motiverad-med-postmodernism"Vi måste se över våra rutiner" kommer det heta om någon unge kommer bort.
Som Martin skriver kommer de säkert att säga, eller :
"vad tråkigt att föräldrarna upplever att deras barn är borta"