Glaciärvandring?

Med stigande ålder har mitt intresse för högre höjder ökat, men vissa toppar ligger - än så länge - utom räckhåll för mig. Trots mycket stor fjällvana är mina glaciärkunskaper rudimentära (förutom att jag har läst en del i ämnet).
Jag vet att jag inte kommer att gå någon kurs eller annan utbildning när det gäller glaciärvandring. Frågan är då om topparna "på andra sidan" måste förbli outforskade av mig, eller klarar man av den typen av eskapader med sunt förnuft? Jag har ibland stött på specialkartor över vissa glaciärer där sprickor och isbrunnar är utritade. Jag föreställer mig att dessa kan ändras från år till år. Hur förhåller det sig med det? Och hur får man tag på dessa kartor?
Jag vill också veta vilken utrustning som är absolut oundgänglig.

Sist men viktigast: Ska jag fortsätta att beundra dessa toppar underifrån, eller...?

HåkanF

Stort och mångfacceterat ämne men ack så fascinerande! (får du inte många inlägg på detta blir jag förvånad)

Tänkte bara kort beröra sprickor och brunnar. Det du säger om kartorna stämmer. Markerade tunnlar/sprickor på kartor skall endast läsas som att dom brukar bildas och finnas nånstans i det området. Brunnar brukar alltid finnas i isens främre del (ablasionszonen) och sprickor bildas där isen t.ex. svänger (sprickor i ytterkurva, istorn i innerkurva) eller "rinner" över ett bergskrön. Även i Sverige rör sig en glaciär (en förutsättning för att en glaciär ska bildas) så det är inte säkert eller alls trolig att du hittar dom på samma exakt position som på kartan. Brunnar är för det mesta lätta att upptäcka sommartid då isen där är framsmält (ibland kan det dock fortfarande ligga snölock på dom och kan vara luriga att upptäcka). Sprickor brukar oftast vara väl synliga/framsmälta i avsmältningszonen men längre upp där det ligger firnsnö ligger dom ofta väl dolda av snöbryggor och är ingenting att leka med, det är inte säkert att dom håller för en övergång. Man ser sällan sprickor längst fram i frontområdet eftersom isen där är så komprimerad av trycket uppifrån och fått sprickorna att kollapsa (även om nu en kalvande front så klart har sprickor). I isens "bakvägg" brukar den släppa från berget och detta är inte utmärkt på några kartor vad jag kan komma på. Denna form av "spricka" kallas bergsschrund (säkert felstavat) och kan också vara dolda av snöbryggor.

Jag skulle kunna hålla på en hel dag att skriva om glaciärer men solen skiner ute idag;-) så jag kanske återkommer en annan gång. Men det mesta av detta har du nog redan läst.

Varför inte en glaciärkurs? Den jag gick (STF) hade medlemmar med åldersspannet ca 20-50 år och vi hade skitkul med bl.a. bestigning av båda Kebne-topparna via Nygrens led och med kamvandringen mellan topparna och en massa glaciärvandringar/räddningsövningar, det är aldrig för sent och ger mycket. Mitt råd, skaffa mer kunskap än bara teori; häng med i ett replag som har erfarenhet alternativt hyr guide (det är inte så dyrt som man kanske tror) eller gå en kurs (brukar oftast även generera kompisar som gärna hänger med dig på lite glaciär-klafsande i framtiden).

Du öppnar en ny värld om du ger dig upp på glaciärerna men ha respekt för dom. Jag går aldrig en hel glaciärtur (från front till berget ovanför) utan minst tre personer, inknutna i ett replag med full utrustning i områden med sprickor, brunnar, firnsnö och bergsschrund.

Go tur!
[Ändrat av Tagge 2006-05-14 kl 14:30]

I mitt inlägg såg jag försent att jag skrivit tunnlar på ett eller ett par ställen. Ibland släpper hjärnan på mig. Brunnar skall det förstås va'
[Ändrat av Tagge 2006-05-14 kl 16:57]

Tagge; sa:

Jag skulle kunna hålla på en hel dag att skriva om glaciärer men solen skiner ute idag;-) så jag kanske återkommer en annan gång.

Klicka för att se resterande...

Jag såg på väderleksrapporten att vädret kommer att bli betydligt sämre. Hoppas att du tar dig mer tid Det känns bra att få info från en "verklig person".

Och ni andra som läser det här... Det måste finnas några av er som är dumdristigare(?) än jag och som redan tagit er över glaciärer utan utbildning. Hur tänkte/tänker ni?
Bara genom att läsa trådar här på Utsidan märker man att massor av människor t ex har tagit sig upp på Sarektjåkkå via glaciärvandring. Har verkligen alla ni glaciärutbildning?
Finns det förresten något sådant som "ofarliga" glaciärer? Vilka glaciärer i Sarek och Keb räknas som farliga resp ofarliga?

Många frågor. Några fler svar?

HåkanF

MAJJEN; sa:

Bara genom att läsa trådar här på Utsidan märker man att massor av människor t ex har tagit sig upp på Sarektjåkkå via glaciärvandring. Har verkligen alla ni glaciärutbildning?
Finns det förresten något sådant som "ofarliga" glaciärer? Vilka glaciärer i Sarek och Keb räknas som farliga resp ofarliga?

HåkanF

Klicka för att se resterande...

Kan det vara så att folk är lyckligt ovetande, eller baradumdristiga eller tillomed våghalsiga..
Sålänge man inte trillar ner i någon otäck avgrund så är det väl rätt lungt att knata över en glaciär, likväl som det är rätt lugnt att klättra utan snöre sålänge man inte får för sig att trilla.

Angående "ofarliga glaciärer" så borde väl kebnekaises toppglaciär kunna klassas som sådan.. jaghar då iaf aldrig hört talas om eller sett några brunnar eller sprickor på den. (men så är jag ingen expert heller..)

MAJJEN; sa:

Och ni andra som läser det här... Det måste finnas några av er som är dumdristigare(?) än jag och som redan tagit er över glaciärer utan utbildning. Hur tänkte/tänker ni?
Bara genom att läsa trådar här på Utsidan märker man att massor av människor t ex har tagit sig upp på Sarektjåkkå via glaciärvandring. Har verkligen alla ni glaciärutbildning?
Finns det förresten något sådant som "ofarliga" glaciärer? Vilka glaciärer i Sarek och Keb räknas som farliga resp ofarliga?

Klicka för att se resterande...

Den gamle fjällkännaren Tore Abrahamsson skriver i "Detta är Sarek" att "Mikkajekna ... gäller för att vara sprickfri", något som tydligt motbevisades i denna tråd.

Vad gäller "ofarliga" eller "säkra" glaciärer brukar Pårtejekna betraktas som en sådan. Det var i alla fall med den förvissningen jag traskade dess fulla längd för två år sedan. Jag och min vandringskamrat tänkte, ärligt talat, inte alltför mycket kring det, utan tog det gällande ryktet för sanning. Men som visas i länken ovan, bör man gärna dubbelkolla alla sådana rykten innan man ger sig i kast med att vandra på en glaciär.

Det är aldrig för sent för en kurs. Svenska fjällklubben ordnade en härområet med ett större åldersspann än den ovan beskrivna.

Säker är glaciären bara när den är barsmält. Då ser man sprickorna tydligt och kan undvika dem. Stegjärn behövs dock.

Sprickor och brunnar kan uppstå lite varstans. Jag har sett ganska rejäla grejer också på Storglaciärens nedre ganska platta del. Och är glaciären snötäck så är rådet att inte ge sig ut på den om man inte är inknuten i replag.

OK, det har ju mörknat ute nu så....;-)
Jovisst är det skillnader på glaciärer. Du kan inte jämföra ex. Storglaciären (som hade ett spricka som kallades för bussgaraget åtminstone det året jag var på kursen) med ex. Bårrddejiegna (Pårtemassivet, Sarek). Jag är inte så "berest" som det kanske lät först men jag har i.a.f. inte gått på någon glaciär som inte har något av följande; sprickor/brunnar/bergschrund, t.o.m. lilla Kebnetjåkkaglaciären har sprickor, dock inte vid "normalvägen". Bårrddejiegna i Sarek är grymt lättvandrad. Den beskrivs i turböcker som "tämligen sprickfri" så det finns ändå ingen garanti för att du inte måste passera någon. Vi gick upp på den ca. 1 km. ovanför fronten och vi såg inte några sprickor eller brunnar på vår väg upp mot Balgattjåhkkå, däremot bergschrund på sina ställen.

Det där med ofarliga kontra farliga glaciärer kan ge en skev bild av det hela - mycket eller allt beror ju till slut på vad du själv har för kunskap/erfarenhet/utrustning/omdömme och vilka du går med.

eaglerock; sa:

Det är aldrig för sent för en kurs. Svenska fjällklubben ordnade en härområet med ett större åldersspann än den ovan beskrivna.

Klicka för att se resterande...

De anordnar en ny kurs i år. Kanske en anledning för hugade kursdeltagare att bli medlem?

OK, Majjen du efterlyste tips om utrustning. Hittade en utrustningslista från STF's glaciärkurs, alltså den jag gick 1998 och när vi går "stora turer" nu för tiden är vi utrustade på ungefär på samma sätt (men vi har t.ex. fler än ett snöankare med oss men inte fler än en iskruv var).

Mycket att släpa med sig men man får tänka på att STF tänker absolute safe och passar också på att citera en kommentar från denna lista: "vägval, aktuella förhållanden samt erfarenhet inom replaget medger/innebär anpassning av utrustningsbehovet."

PERSONLIG UTRUSTNING
Klättersele
Hjälm
Isyxa
Stegjärn
4 st Skruvkarbiner (gärna några HMS-formade)
4 st Karbiner
2 st Långslingor, ca 120 cm
1 st Mellanslinga, ca 60 cm)
2 st Prussikslingor (ca 135 cm oknuten,, 5-7 mm diam.)
1 st Isskruv (gärna lång modell, ca 22 cm)

REPLAGET
8-11 mm Rep, 30-50 M
Snöankare
Extra Isskruvar (för gång i svår terräng)
Talja/Block (minskar friktionen i en hjälphiss vid räddningar)
Repklämma (biter bättre än prusikslingor om repet är isisgt)

KARTA & KOMPASS! Höjdmätare är också till stor hjälp

Tagge; sa:

PERSONLIG UTRUSTNING
Klättersele
Hjälm
Isyxa
Stegjärn
4 st Skruvkarbiner (gärna några HMS-formade)
4 st Karbiner
2 st Långslingor, ca 120 cm
1 st Mellanslinga, ca 60 cm)
2 st Prussikslingor (ca 135 cm oknuten,, 5-7 mm diam.)
1 st Isskruv (gärna lång modell, ca 22 cm)

REPLAGET
8-11 mm Rep, 30-50 M
Snöankare
Extra Isskruvar (för gång i svår terräng)
Talja/Block (minskar friktionen i en hjälphiss vid räddningar)
Repklämma (biter bättre än prusikslingor om repet är isisgt)

KARTA & KOMPASS! Höjdmätare är också till stor hjälp

Klicka för att se resterande...

Hej och tack alla. Många tänkvärda svar. Jag förstår att STF står för supersafe och hela denna lista låter lite mäktigt om jag tänker mig att ta mig upp på Sarektjåkkå. Ni som har varit där: Vad av detta hade ni med er? Och finns det någon ensamvandrare där ute som har synpunkter?

Hoppas på en lång tråd gör
HåkanF

PS haskell och eagelrock: Jag är medlem i SFK, så kanske ändå...

MAJJEN; sa:

Och finns det någon ensamvandrare där ute som har synpunkter?

Klicka för att se resterande...

Man går väl mot bättre vetande på glaciärer, får jag väl krasst erkänna. Ensam har jag gått över Pyramidenglaciären och Kebnepakteglaciären (?, den som slutar i Tarfalasjön). Följde fotstegen efter andra vandrare och förlitade mig på dem och att "det händer inte mig". Hade väl tagit reda på så gott jag kunde om hur farliga de var. På Pyramidenglaciären gled jag faktiskt ner i en smal spricka/hål och fastnade rätt bra med ena benet. Som tur var så var den ju smal men knät fick sig en hyfsad vridning. Kan ju vara en tankeställare.

Är det egentligen någon idé att satsa på diverse utrustning om man går ensam? Är inte grundprincipen att man skall vara flera, inbundna osv? Stegjärn att ta på om det är framtinat och glashalt kan jag förstå, men för övrigt?

Intressant tråd för det är ju en frågeställning som jag också får ta i åtanke med siktet mot höjderna.

Mvh
Peter P.