Skärgårdslandskap och frodig grönska

Temaresa i Sydthailand

Ankomst Thailand
Redan vid inflygning inser jag och min sambo Birgitta vilket vackert land vi ska besöka i tre härliga veckor. Först fylls blickfältet av alla de gröna färgerna, men ju längre ner flygplanet kommer, desto fler detaljer framträder. Hela den gröna färgskalan finns representerad, från den allra mörkaste regnskog till de fyrkantiga mönstren av späda, ljusgröna risfält. Utanför flygplatsterminalen väller den tropiska värmen över oss. Med långbyxor känns det som man går in i en finsk bastu. Vår Temareseledare Eva Lindberg möter oss. Vi är tjugo personer i vårt ressällskap och samlas till välkomstmiddag, som avnjuts medan Eva berättar om resans uppläggning och vad vi har att se fram emot.

Boot Lagoon - Krabi
Vi lämnar Phuket bakom oss och åker söderut mot Krabiprovinsen. Utmed fastlandet har vi en sanslöst vacker utsikt över Andamanska havet och Phang Nga-bukten. Vårt första stopp blir på ett gummiplantage där vi beskådar hur man tappar träden på latex, vilket sedan ska förädlas. Vi ser en elefantshow som leds av en grabb på ca 12 år. Showen avslutas med att en i gruppen lägger sig raklång på magen medan elefanten utövar thaimassage på hans rygg under våra applåder.

Vi byter ut bussen mot en långsvansbåt. En öronbedövande färd på grund av det höga motorljudet, för här existerar inga ljuddämpare! Vi ska ut på mangroveträsket, vars träd är det enda som har anpassat sig till den ogästvänliga miljön i de här dyiga tidvattenszonerna. Detta är ett skyddad naturområde för sin betydelse för djurlivet såväl på land som vatten.

Klippor och tingel-tangel
Phang Nga-bukten består av mer än 100 kalkstensöar, varav de flesta är obebodda. Kalkstensklipporna reser sig nästan 300 meter lodrätt upp ur havet och är täckta med buskar, och vissa av klipporna har vattnet eroderat tunnlar igenom. Dessa tar man sig igenom enbart vid lågvatten, vilket det är när vi nu ska vidare ut till den välkända "James Bond ön", Ko Khao Phing Kan i Phangngaviken. Luften går mer eller mindre ur mig, på grund av alla tingel-tangle-shopar, vilket förstör påtagligt öns vackra särart.

Vi fortsätter båtfärden till en muslimsk fiskeby på ön Koh Pan Yii. Byn har ca 1300 invånare och är byggd på pålar ute i vattnet. När vi går iland möts vi av alla barnen som vill sälja olika souvenirer. Vi går genom byn och bekantar oss med människorna och deras kultur och seder som moskén, skolan, vardagslivet. En närmare titt in i husen avslöjar det välstånd som turistströmmen har skapat i form av TV-apparater, kylskåp, osv. Här finns många souvenirbutiker. Besöket avslutas med en lunch utan den sedvanliga ölen till maten!

Poda Island
Vi åker långsvansbåten ut till Poda Island medan Krabis fantastisk skärgård stoltserar med sina vackra sockertoppsformade öar. Härliga stränder breder ut sig vid foten av de hundratals meter höga klipporna, som stupar lodrätt ner i det turkosblåa havet. Vi når Poda Island efter ca en halv timmes härlig båtfärd i det soliga och varma vädret. Vi befinner oss bokstavligt talat i paradiset! Dagen ägnas åt snorkling och bad i det turkosblåa vattnet.

Krabi - Kuraburi
Vi färdas genom en orgie i grönt där skogen hyser en artrikedom utan motstycke. När jag betraktar landskapet genom bussfönstret är det som att färdas mellan öst och väst, samtidigt! Mängder av vackra hus ligger som fridfulla oaser, och mellan dessa fallfärdiga hus och plåtskjul där människor lever och verkar. Vi passerar den ena exotiska tempelbyggnaden efter den andra, vars magnifika färger gnistrar som guld i det starka solljuset, så intensivt att synintrycket blir alldeles överväldigande och berör mig i djupet medan jag tänker på våran egen bostadssegregation hemma i vårt ombonade Sverige. I den buddistiska läran är alla lika värda, oavsett social ställning.

Djungelpaddling
Vi når utkanten av nationalparken Khao Sok. Där blir det paddling på en slingrande och smalt vattendrag genom frodig djungelgrönska. Vi ska inte paddla, utan sitta bekvämt och bara njuta medan den manövreras av en skicklig thailändare. Kalkstensbergen reser sig lodrätt upp mot en nästan klarblå himmel. Som van fjällutövare bedömer jag höjden till 400 - 500 meter över havet. Kanske ännu mer?

Utmed vattendraget passerar vi hyddor i vilka människor bor, och med jämna mellanrum paddlar våran förare intill ett träd och pekar med paddeln upp på en gren och frågar; om vi kan se den sovande ormen? Först efter ett tag kan man se den välklamuflerade ormen sovandes på en gren! Och vi får under ett kort ögonblick se en halvmeterlång varanödla försvinna in i bland buskarna när vi närmar oss den! Det gäller att hålla ögonen öppna medan vi ljudlöst glider nedför floden.

Så är det dags att närmare stifta bekantskap med den majestätiska asiatiska elefanten. I flera hundra år har den använts i skogsbruket och med sin charm och intelligens skapat starka band mellan människa och djur. Väl upp på sittbänken för två personer, kan den höjdrädde få svindelkänsla. Från denna höga position är det en sällsam och praktfull känsla att gunga fram på ryggen på dessa charmiga djur.

Jag imponeras av elefanternas häpnadsväckande smidighet, och hur de varligt sonderar sig fram på den slingrande, smala och kuperade stigen. Det gäller att hålla stadigt grepp om sittsargen. Både när elefanten travar smidigt och elegant 45 grader uppåt, och nedåt! Vi hör ett rejält "tjejskrik", och det var just en sådan situation när elefanten travade uppåt som nästan panik utbröt hos ett tjejpar! Dom höll sig kvar, men var nära att ramla av!

Kuraburi - Ranong - Burma
Vi fortsätter färden norrut längs kusten till Ranong. Färdvägen vittnar om den så intensiva tennutvinningen i form av stora gruvhål vilka idag ligger både vattenfyllda och som sargade sår i den vackra naturen. Vi passerar den ena lilla byn efter den andra. Det som är slående byarnas eftersatta eldistribution. Elledningarna ringlar sig fram likt ett vävt spindelnät från stolparna ned till förbrukarna. Att strömavbrotten avlöser varandra är inget att undra över, däremot att kraft och elförsörjningen överhuvudtaget når fram till konsumenterna.

Trafiken är intensiv. De vanligaste trafikreglerna efterlevs sällan. Omkörning i kurva, backe och över heldraget tillhör mer vanligheten än undantagen!

Vi når Ranong. Checkar in på hotellet och intar dagens lunch. Därefter en kort bussfärd ned till hamnen för en snabbgående båttur över viken till Burma.

En anna värld
Vi har nu hamnat i en fullständigt ny värld. Unionen Myanmar, som miliutärregeringen döpt landet till, är eftersatt på många områden, som bland annat skolgång, sjukvård, infrastruktur. Trots att landet har rika naturtillgångar så är inte militärregimen intresserade av några förbättringar för det fattiga och förtryckta folket. Vi betraktar nyfiket lokalbefolkningen, men vi följs också med stort intresse av dem. Vi intar våra platser i mindre lastbilar och transporteras upp till templet. Jag har svårt att andas i denna avgastyngda miljö. Bullret är öronbedövande. Trafiken är intensiv och patrullerande soldater finns överallt. Från bilen ser vi fallfärdiga hus, ruckel och plåtskjul. Vi når templet. Medan jag tar på mig långbyxorna betraktas jag av en äldre herre, som mycket belåtet nickar och ler mot mig, eftersom jag visar respekt för deras livsåskådning genom att dölja knäna när jag besöker templet. Pojkar i 10 - 12 års ålder lovar att bevaka våra skor och vara våra guider.

Ofattbar misär
Efter tempelbesöket vandrar vi runt i staden med pojken som guide. Vi får se hur fattigt och enkelt dessa människor bor och lever. Det är en värld, som jag enbart sett på TV, tidningar och bilder. Men att se det i verkligheten, att uppleva dofterna, eller rättare sagt stanken, är något helt annorlund.! Att det är ofattbart, är bara förnamnet. Eländet och misären berör mig djupt! Vi ger pojken en slant, obetydligt för oss, men otroligt värdefullt för honom. Han säger: "Denna ska jag ge till mamma och pappa"! Det känns i djupet att vinka farväl till dessa snälla och tacksamma barn, vars framtid inte är den ljusaste! På hotellet väljer en del i gruppen att sjunka ned i hotellets bassäng med det hälsobringande källvattnet som gjort Ranong berömt, medan vi övriga har bokat klassisk thaimassage på rummet i hela två timmar.

Ranong - Khao Lak
Vid de mycket heta källorna betraktar jag nyfiket en äldre herre som med hjälp av en slang fyller det varma vattnet över i olika behållare av varierande storlekar. Det intressanta är hur han sedan omsorgsfullt surrar fast dessa vattenfyllda behållare på sin enkla cykel. Lugnt och sansat leder han sedan iväg med detta levande ekipage till sin hydda, skjul eller koja någonstans utmed floden. Han har troligen också lärt sig att vara nöjd med det man har, en av grundstenarna i buddhas lära. Här är man bokstavligen varken rädd eller främmande för besvären. Det ordet existerar inte i deras tankevärld!

Vi fortsätter bussfärden genom ett vackert landskap, som på ena sidan domineras av kalkstensberg och skog, medan det azurblå havet breder ut sig på andra sidan. Vi passerar en hel del bassänger längs vägen som används till fisk- och räkodlingar! Vi når vårt hotell, som ligger majestätisk med en strålande havsutsikt. Strax nedanför ligger en vacker bambubyggd restaurang intill havet. Solen gassar från en klarblå himmel medan jag står på balkongen och avnjuter detta paradis miltals från ett regnigt och mörkt Norden!

Fullkomlig njutning
Dagen avslutas med en underbar buffémiddag i den bambubyggda restaurangen. Underhållningen sköts av vackra thailändskor i färgsprakande klädsel. I bakgrunden trummar thailändare på sina vackra dekorerade trummor. Nere vid stranden pågår grillning i ett stort oljefat. Och med jämna mellanrum dånar bränningarna upp på land. Stämningen är obeskrivligt skönt, och njutningen är fullkomlig!

Efter temaresan hade vi två härliga veckor på Phuket, som bland annat bestod av bada, sola, sedvanligt turistliv, och snorkelutflykter ut till de vackra korallreven. Tre innehålls- och minnesrika semesterveckor med eftertanke i ett land på gränsen till paradiset! Ett land som med sitt frodiga, tropiska landskap, erbjuder besökaren ett rikligt överflöd av kulturella och sinnliga upplevelser. Vi längtar redan tillbaka!

Text Inge Bäckström Göteborg
inge.back@delta.telenordia.se
2000-12-15