Med Låktatjåkko som bas del IV

De flesta som passerar eller vistas på Låktatjåkko fjällstation, gör det som dagstur eller med en övernattning. Att som vi stanna flera nätter ger stort ett mervärde, eftersom man kan genomföra oändligt många varianter på dagsturer. Lätta, avancerade eller varför inte med en övernattning i STF:s Kårsavaggestuga.

Denna sista dag på vår vistelse, valde vi att gå upp på toppen av Låkta, eftersom det erbjuder en vidunderlig utsikt. Med all utrustning och en god matsäck startade vi vår vandring från Låktastugan rakt norrut mott toppen. Sikten var klar och det var en spännande känsla att se Låktastugan krympa ihop i fjällandskapet. När man ser stugan från detta håll, så inser man att den är placerad i det värsta blåshålet.

Väl uppe på toppen av det 1404 meter höga Luoktaćohkka, bjuds man på en fantasisk vy, i alla väderstreck. I timtal kan bara sitta och betrakta de olika bergsmassiven, dalgångarna och fantisera om nya turer, samtidigt som man får en överblick av vägar man gått tidigare.

Man har en fri sikt in mot Guoblavággi, där det tidigare snöfältet nu är en sjö. Här kan man även se den tidigare beskrivna vägen mot Piran och strax till höger det mäktiga Geargećorru och i bakgrunden Vássećohkka och där emellan Geargevággi. Rakt västerut har man en vacker vy med Riksgränsen och Vássejaure i den vidsträckta dalen. Därbortom skymtar sedan den norska snöklädda fjälltopparna.

På vägen ned till Björkliden, passerar vi ett antal snöfält, som känns riktigt svalkande när förmiddagssolen ligger på i sluttningen ned mot Rákkasláhku. Här på sluttningen av östra sluttningen Luoktaćohkka, har man en ovanlig vy över Nissunvággi och Abiskoalperna.

Alldeles innan vi kommer ned till Björklidens turisthotell där vi har bilen, så visar sig ett antal strörenar. De liksom poserar för oss med fjällmassiven i bakgrunden. Väl framme i Björkliden gör vi även en tur ned till Torneträsks strand. Att få möta träsket en klar höstdag, känns nödvändigt för att hela fjällvistelsen skall vara komplett.

God tur!