Patagonien Mars 2008 - End of Earth

Dag 1-2: Den 15:e Mars 2008 vaknade jag 04.00 på morgonen för att hinna ta bussen till Landvetter och därifrån flyget med Lufthansa till Buenos Aires via Frankfurt. Jag skulle åka på en äventyrsresa med GAP Adventures, ett kanadensiskt reseföretag som ordnar gruppresor till alla världens hörn för äventyrssugna. Efter en lång flygning över Atlanten med endast sporadisk sömn landade jag sent på kvällen i Argentinas huvudstad. Därefter taxi till hotellet där resten av gruppmedlemmarna mötte upp morgonen därpå, vi blev totalt 13st från olika delar av världen. Första dagen ägnades åt mer flygtid, nu ner till El Calafate i södra Argentina. Vi var framme i Patagonien! Jag slogs genast av de till synes oändliga vyerna över det höstpräglade gula landskapet. El Calafate är en ganska liten stad, ser malplacerad ut i ingemansland vid Andernas sydliga ände, belägen vid Argentinas största sjö, Lago Argentino. Vi ägnade resterande dagen åt att utforska staden och andas vidriga avgaser på huvudgatan samt pröva på Argentinsk linssoppa.

Dag 3-4: Andra dagen i El Calafate bar det av till första glaciärskådningen, den berömda och storslagna Perito Moreno glaciären. Vår guide berättade på bussen dit om att Perito Moreno är en av de få kvarvarande glaciärer som behåller sin storlek och till och med växer. Väl på plats möttes vi av ett gigantiskt och oöverblicklig islandskap vars storslagenhet är svårbeskrivlig. Vi fick även möjlighet att se isen på nära håll ombord på en båt. Jag hade turen att bevittna en liten kalvning som jag delvis lyckades fånga på bild (syns i mitten på bild 2 nedan). Då och då när isen rörde på sig grymtade det dovt från glaciären, en mullrande jätte, ganska mäktigt ljud att lyssna till.

Dag 5-6: Följande dagar spenderade vi i El Chalten, en liten by som samlar klätterentusiaster och diverse guider nära Mt. Fitz Roy massivet. Vi killar packades ihop i 6-bäddsrum med en liten toa och kalldusch, toan svämmade snabbt över men vi höll humöret uppe och skrattade mest åt eländet. Vi ägnade första dagen åt ca 3 mils vandring mot Lago Torres och Fitz Roy massivet i lätt terräng och tyvärr regn och dimma. Blev lite besviken på min Tierra jacka som blev ordentligt fuktig på insidan trots att regnet inte var särskilt kraftigt. Dagen därpå var det dags för resans stora höjdpunkt: Glaciärvandring och isväggsklättring. Min premiär på 'riktig' glaciär. Vi lånade stegjärn, sele och hjälm och efter lite trevande i början satt tekniken ganska bra. Vi fick instruktioner av guiderna om hur vi skulle gå i olika riktningar och lutningar. Under klättringen var vi säkrade med topprep. Jag fick dra åt stegjärnen ordentligt runt Lundhagskängorna men väl på plats fungerade de utmärkt. Ngn i gruppen höll på att tappa både sko och stegjärn i en djup spricka med det ordnade sig till slut. Turen avslutades med att stiga ner i en glastunnel och klättring på riktigt hård och genomskinlig is. En dag som gick på ren adrenalin och en av de roligaste upplevelserna jag varit med om!

Dag 7-9: Efter en långsam och tidskrävande gränskontroll kom vi fram till vår inkvartering i Puerto Natales i södra Chile. Nu väntade tältning och vandring i den berömda nationalparken Torres del Paine och W-leden. Första vandringen gick genom Valle Ascencio, en skaplig inledande stigning, följd av lätt vandring genom den vackra dalen för att avslutas i en klippblocksbrant med lite scrambling innan vi nådde vypunkten över tornen på ca 1000 möh. Det var en härlig känsla att komma över krönet till vypunkten och skåda de mäktiga tornen denna underbara dag med klarblå himmel. Följande dagar besökte vi Valle de Frances och franska glaciären, en sorglig syn då glaciärens tillbakagång tydligt framgick. I dalen hade man fin utsikt över Cuernos del Paine eller 'Hornen', tre häftiga berg med tydlig skiljelinje mellan bergarterna. Där hade vi även utsikt över den 200m tjocka toppglaciären på Paine Grande 3050 möh. Vi vandrade även till en utsiktspunkt över Grey Glaciar, en otroligt mäktig glaciär och den största i området. Förutom vackra berg och glaciärer hann vi med att se Guanacos (en mindre släkting till Lamadjur), rävar och kondorer. Vi hade sagolik tur med vädret, enligt uppgift får de ca 20 soldagar om året i Torres del Paine, vi lyckades pricka in 2 av dessa. Tillbaka i Puerto Natales på kvällen och en mkt god middag på en restaurang med utsikt över havet.

Dag 10-12: Resan fortsatte mot ännu sydligare breddgrader, i Punta Arenas stannade vi ett par dagar för att se staden, en av attraktionerna var Indinanstatyn på det centrala torget. Enligt traditionen skall man kyssa indianens fot för att ha tur på resan och inte råka ut för missöden. Detta för att på äldre dagar ansågs indianerna som mindre stående varelser och kysste man foten kunde det knappast bli så mkt värre. Jag genomförde en tyst protest mot denna behandling av sydamerikas urinvånare genom att inte kyssa statyn. Vid Otway Sound väntade Magellan pingviner, vi såg även Rheas.

Nästa anhalt var Ushuaia, världens sydligaste stad, belägen i Tierra del Fuego (Eldslandet) i allra sydligaste Argentina ca 10 mil norr om Kap Horn. För att komma dit åkte vi buss, båt och bil i 12 timmar inklusive ett par timmar vid gränsen tillbaka till Argentina. Eldslandet är till stora delar ett enda stort vidsträckt landskap utan träd indelat i mestadels privatägda tomter. Längre söderut växer mer skog och allra längst ner kan man se likheter med vår egen fjällvärld. Det är 200 mil närmare till Antarktis än till Buenos Aires från Ushuaia, beläget på 55:e breddgraden syd. På plats i Ushuaia fick vi åka ut på en tur med båt till Bridges Island i Beagle Channel där vi bla tittade på sjölejon. Innan Panamakanalen var byggd användes Beagle Channel som passage för fartyg som skulle ta sig runt Sydamerika. Resterande dagar användes till frivilliga aktiviteter, jag gjorde en egen vandring upp till Marcial glaciären, paddlade och vandrade i Beagle Channel. Vi såg lite mer pingviner även arten Papua med den karaktäristiska orangefärgade näbben.

Dag 13-14: Efter flyget tillbaka till Buenos Aires på ca 4h, hade vi en sista kväll med gruppen där vi avslutade med en rejäl argentinsk stek och gott vin på restaurang. Sista dagen ägnades åt sightseeing i Buenos Aires, jag och några från gruppen valde att besöka hamnområdet, La Boca (bilden nedan) samt Eva Perons gravplats.

Hemresan till Sverige gick mkt smidigare än utresan eftersom jag flög under natten. Därmed var det slut på de kanske två roligaste veckorna i mitt liv, en fantastisk resa som lämnat minnen för livet.

/Nikitas