På toppen av Europa:
För ett halvår sedan började vi planera sommarens äventyr.
Målet var Mont Elbrus i Ryssland, Europas tak.
Många svarar Mont Blanc(4810m) när man frågar om vad
som är Europas högsta fjäll, men med sina 5642 meter över havet är
Elbrus i Kaukasus hela 832 meter högre. Kämpen i de franska alperna,
som tidigare erhållit titeln Europas tak, var tvungen att vika efter
gränsflyttningen under Sovjetunionens fall.
Elbrus är en i dag, isklädd gammal vulkan med två tvillingtoppar, den ena 21 meter högre än den andra.
Det är inte det enklaste att packa lätt inför en fjällvandring , där
det om dagen är 20 grader varmt i dalarna och om natten ner mot
40 minus på fjället. Temperaturskillnaden betyder att man måste ha med
sig allt från shorts till full vinterutrustning.
Efter att ha plockat bort allt utom det mest nödvändiga lyckades vi
att krympa säckarna till ca 20 kg, när det i slutet av augusti var
klart för avresa.
Resan startade på Arlanda i Stockholm där mötte vi våran guide och de sju andra vi skulle resa tillsammans med.
Därifrån fortsatte resan till St.Petersburg där vi övernattade innan vi
gick ombord på nästa flyg som skulle ta oss till Mineralnyje Vody.
Inrikes i Ryssland:
Innrikesflyg i Ryssland är inte att rekommendera. Första intrycket var
väldigt bra, med marmorgolv och ny utrustning såg det ut som vilken
scandinavisk flygplats som helst. Men när dom såg att vi skulle åka
inrikes blev vi fort nerjagade i källaren där det gick en rulltrappa
under jorden till den plats vi skulle flyga från, standarden här var
inte den bästa.
Lösa flygsäten och rostklädda flygmaskiner var något som kunde få vilken som helst flygvan svensk att bli knäsvag,
Det som kunde verka som en halvalkoliserad pensionerad
mig-pilot klarade till slut att landa i Mineralnyje Vody. Vi drog
fram kameran för att föreviga den skrothög av flygbuss som stod och
väntade på oss, men vi hann inte ta många kort innan en stor man med
svarta solglasögon och mustach kom springande och ropade högt på ryska.
Han krävde att få se på när vi raderade korten innan vi fick gå vidare.
Anledningen till den hårda säkerheten är att Tsjetsjenien bara
ligger nån mil bort.
Acklimatisering:
Innför toppturen är det nödvändigt med acklimatisering.
Vi övernattade en natt på hotell i fjällbyn Terskol. Dit fick vi
levererat tält och torrmat att packa inför den tre dygn långa
vandring
på över 3000 meter över havet.
Med 5 liter vatten i tillägg till packningen hade vi nästan 30
kilo på ryggen. En vikt som de första dagarna kändes som döden, men som man
efter en stund lärde sig att leva med.
Rullstenar med blankpolerad is under gjorde terrängen svår att gå i, men
vi kom till slut upp till 3500 meter på östsidan av Elbrus.
Men en mild sommar hade lett till livsfarliga glaciärsprickor på
denna sida av fjället, och vi fick höra att fem personer hade mist livet
på denna sida bara i år.
När till och med den ryska guiden tyckte att det var bäst att ta en annan väg, var det inte något snack om saken.
Vi hade fått respekt för denne man som inte rörde ett finger medans
blixten nästan lyfte våra tält. Han som endast hade på sig en tunn
t-skjorta och ett par tunna fleecebyxor om det så var 20 grader varmt
eller kall nordvind, och som när vi andra klädde på oss dyraste
gore-tex, bara drog fram ett paraply...
Mot toppen:
När vi efter fyra dagars acklimatisering kunnat konstatera att kroppen
fungerade någolunda bra i höjden var vi klara för det stora
styrkeprovet.
Tack vare en bra acklimatiseringstur, var det inte några problem att ta
kabinbanan upp till 3500 meter(samma höjd vi hade avslutat
acklimatiseringsturen) utan att få de vanliga höjdsjukesymptomene som
huvudvärk och illamående.
När vi fick se att dom byggde en ny kabinbana vid sidan av den gamla
fick vi kalla fötter. När ryssar bygger nytt, så är den gamla riktigt
dålig!! Det lugnade inte direkt dom redan tunna nerverna att en av
hissvaktena stuvade in oss med ryggsäckar, tält och utrustning, medan
en annan stod brevid och skakade bekymrat på huvet och sa "nei, nei,
inte fler"...
Men vi kom till slut upp utan större men, och började uppstigningen mot toppen.
Efter tre dagars slit uppför fjällsidan nådde vi 4100 meter, den
sista lägerplatsen inför toppdagen. Man slutar aldrig att
imponeras av de mäktiga fjällen runt Elbrus. De sylskarpa
topparna, smala kammar och tvärbranta stup, många av dem på över 1000
meter rätt ner.
Kraftig vind och blixtar:
På grund av temperaturskillnader och snö som smälter, halt underlag och
rasfara är det bäst att gå mot toppen nattetid. Planen var att komma
iväg ett par timmar efter midnatt, och att nå toppen senest elva.
Vi vaknade klockan 00.30 av att väckarklockan ringde i tältet. Vi
inser fort att detta inte var en passande toppdag. Vinden piskar mot
tältduken och blixtarna lyser upp himmeln utanför. Vi sover någon timme
extra och väntar på nästa natt och nästa möjlighet. Allt är tungt när
man är på en så hög höjd Man har nog med att tänka på att man ska
andas, så timmarna smyger sakta fram. Hela dagen blåser det kraftig och
den ryska guiden tycker vi ska ge upp och gå ned. Men vi bestämmer oss
för att i alla fall pröva nästa natt och om det inte blixtrar ska vi gå
så långt vi kan.
Sista chansen:
Väckarklockan ringer igen 00.30 natten efter.
Sista chansen för en topptur. Blir det inte i natt, får vi resa hem utan att ens pröva på vad vi kom hit för.
Vinden piskar fortfarande mot tältduken, men det verkar som den har lugnat
sig. Vi ser inte heller några blixtar, kan detta vara natten vi väntat på?
Vi klär på oss och kryper ut ur tälten och börjar att laga gröt. Från de andra tälten lyser det upp och ut kommer en efter en.
Det är kolsvart ute det enda som lyser upp är gruppens pannlampor.
Som att vandra i sirap:
Efter några timmars vandring blir stegen tyngre och tyngre.
Det känns som om skorna väger tiotals kilo.
När det känns som man har gått flera kilometer, kan ett ögonkast över axeln bevisa någonting annat.
Det är stjärnklart och vinden avtar när vi kommer längre upp på fjällsidan.
Klockan fem på natten har vi nått 4800 meter och en fantastisk utsikt uppenbarar sig när solen stiger upp bakom fjällsidorna.
5100 meter över havet når solen oss äntligen och den kalla natten är
över. Vi sliter oss upp till 5500 och ser äntligen toppen. Nya krafter
sprutar in i kroppen när vi inser att vi kommer att klara det.
Panorama:
Aldrig har någon av oss haft en sådan känsla som när vi står där uppe på toppen och ser utöver Kaukasus mäktiga fjällkjedja.
Vi står här och ser ner på toppar, flera av dem över 4000 meter över havet, men för oss, en och en halv kilometer ner.
Himlen är blå och man kan se fjäll så långt ögat når.
360 grader med panoramautsikt…På toppen av Europa.
Jag och min bror Krister Lövenius på toppen av Europa.
:Av Patrik Lövenius
FAKTA:
Mt. Elbrus är 5645 möh. Ôver 70 glacierer. Fjället gränsar till Asia i
söder och är Europas högsta fjäll. Efter upplösningen av Sovjetunionen
har denna regionen, som ligger 1350 km från Moskva varit ett ostabilt
politiskt område. Tjetjenien, Georgia, Aserbajdsjan och Armenien har
alla lösrivit sig genom väpnat uppror.
Den lokala valutan är rubler, men US dollar går bra.
Ta god tid på dig till acklimatisering .
Tid: Sverige + 2 timmar. Vilket betyder att när klockan är 12 i Stockholm så är den 14 i Moskva.
Mars - April fin tid för skidåkning i området.
Pris: I underkant av 20.000 kronor för två veckors tur inklusive hotellövernattning, tält, och alla måltider.
Läs mer
Forumdiskussioner
- Klätterkompis Klätterkompis i Lund
- Klättring allmänt Best Beginner-Friendly Climbing Routes in Sweden?
- Isklättring Små storskor?
- Klättring allmänt Undersökning kring klättring
- Alpin / Bigwall 82 toppar på 19 dagar
- Klätterkompis Klätterkompis Aconcagua
- Klättring allmänt Söker bok för klättring i Stockholm
- Klättring allmänt Förare Romsdalen
Mmm, planen är rätt slitna men känns som en rätt fördomsfull bedömning av pilotens kompetens. Bästa metod att slippa skräcken med kabinbanan är att gå hela vägen upp och ner. Känns rätt bra också att ta alla höjdmetrar själv.
Mycket intressant läsning!
Mer läsning om äventyr på Mt. Elbrus finns på
http://www.rajd.se/artiklarZoom.php?id=0000000036
http://www.rajd.se/artiklarZoom.php?id=0000000058
Jag var i Terskol i början av augusti -07. En liten rundtur med motorcykeln... Man behöver inte flyga dit om man inte vill!
Jag tog ett antal hundra foton, som ännu inte finns på nätet till beskådande(www.panoramio.com)!
Var uppe på Chegets sluttning med stollift på förmiddagen och på eftermiddagen åkte jag kabinbana upp på Elbrus sluttning. Sedan tänkte jag åka sittlift ytterligare en bit, men fick inte. Det var väl för sent på dagen.
Vandrade sedan iväg till sittliftens toppstation, där det finns inkvartering i runda tunnor. Enligt min GPS var jag då på 3750möh. Sista biten fick jag ta paus med "några höjdmeters" mellanrum!
Efter några bilder, visade sig minneskortet plötsligt vara fullt, och så var det dags för nedstigning. När vi (en St Petersburgsbo) kom ner till kabinbanans övre "etapp" så hade den stängt för dagen, men kompisen lyckades ropa till dalstationen, så vi fick "skjuts" ner en etapp!
Däremot blev det att vandra den andra långa delen ner till byn! Kompisen var väl egentligen lite för blyg för att be om eventuell extra tur för två.
Under hösten lossnade sedan båda stortånaglarna...
Nästa sommar är tanken att åka dit igen och i mån av möjlighet promenera upp till toppen. Dock måste jag i så fall ägna mig åt en del fysisk träning innan, samt sätta mig in i hur man måste utrusta sig och acklimatisera sig. Här fick jag ju lite tips. Mitt reseschema kommer dock att vara lite tajt, så det blir intressant att se vad jag hinner med. Jag tänkte vara på resande fot i 30dagar och måste hinna med ca 1000mil, samt besöka ett antal platser och människor.
Bra skrivet och grattis till prestationen.
Heja Jämtland!
/Magnus