Om att bygga tält, och diverse funderingar kring att vara en halvlat medelsvenssonfrilufsare med längtan efter friheten, lugnet och njutningen, snarare än strapatserna.

Har börjat bli vuxen och lärt mig att uppskatta naturen och dess oerhörda rikedomar mer och mer. Jobb, barn och andra intressen inkräktar dock ganska mycket på den lilla tid man har, så jag kommer inte ut så ofta som jag skulle vilja. Har blivit mycket inspirerad av "Fjäderlätt vandring" av Jörgen Johansson.
Drömmer just nu om att vandra genom Liechtenstein, i Slovenien och i Norge.
Jag har också fastnat i Gör-det-själv-träsket. Det är ju roligt både att skapa, och om detgår, spara pengar på att göra själv istället för att köpa dyra märkesprylar. Har under vintern 2007-08 lyckats sy mitt eget lilla tvåmanstält, och är mäkta stolt. Under kommande vinter kanske det blir en lättviktsryggsäck. Vi får se.

Användarnamn: Öhrnell

Intressen: Friluftsmat, Fiske, Vandring, Foto, Utförsåkning, Resor, Styrdans, släktforskning, gör-det-själv

Mer på profilsidan


När Sytertoppen förvandlades till Mount Doom.

En liten berättelse om hur en toppbestigning på ett enkelt sätt förvandlas till ett filmäventyr.

Alla har vi våra egenheter. När jag i vintras slängde ur mig ett "Självklart kan vi väl göra en toppbestigning när vi ändå ska upp till fjällen!" hade jag väl på känn att det inte riktigt var min grej. Jag blir ju lätt gnällig både av uppförsbackar och nedförsbackar, vilket lätt ruinerar turen för hela sällskapet, men i år hade jag liksom på känn att det skulle funka.

Toppen som hägrade var Norra Sytertoppen. Med sina modiga 1768 meter över havet är det Västerbottens läns högsta topp.

Mitt hemliga vapen för att hålla både humöret och farten uppe var mobiltelefonen, som jag laddat med filmmusiken ur Sagan om Ringen, första delen. Och simsalabim, med musiken i öronen så hade Syterskalet som genom ett trollslag förvandlats till Midgård. Och jag hade ett uppdrag! Min gamle far behövde en magisk sten , och den fanns längst uppe på berget.

Streama musiken här, och häng med!

Jag lämnade de böljande gröna kullarna i Fylke för att ge mig ut på detta farliga uppdrag. Med mig hade jag min trogne färdkamrat. En sann äventyrare behöver ju någon som bär packningen när hon ger sig ut på farliga vägar in i det okända.

Här kommer det sammansvetsade sällskapet upp genom det första passet, till pampiga toner.

Innan dagen var slut, var vi tvungna att nå Mount Doom (eller verklighetens Norra Sytertopp). Ibland jagades vi av hemska orcher, förklädda till oskyldiga fjällvandrare. Det gällde att hålla farten uppe så att de inte hann ikapp! Som tur var lyckades vi skaka av oss dem.

Vi kom så småningom upp till passet över Caradras, där ett hemskt oväder mullrade in - helt säkert frammanat av någon elak vit trollkarl på toppen av ett högt torn strax utanför bilden till vänster.

Modigt trotsade vi ovädret. Sakta men säkert kämpade vi oss fram i snö och kyla (en del med händerna i byxfickorna) medan orken tröt. Vissa klev lättare fram på snön än andra.

Lite längre fram kom vi till en lång vindlande stig bland stenarna. Vägen uppför det branta steniga berget tycktes aldrig ta slut. Ibland fick vi nästan klättra på alla fyra. Och det var här vi mötte en man med stav och hatt (uppenbarligen en god trollkarl), som gav oss goda råd om den väg vi var tvungna att ta för att nå vårt mål.

Han berättade att den sista biten bestod av rakbladsvassa stenar så långt ögat kunde nå, men att berget sedan inte var långt borta.

Efter många farliga strapatser (eller åtminstone lite lätt skoskav och frusna händer) nådde vi så äntligen vårt mål! Molnen låg lågt över den livsfarliga toppen, med stup hundratals meter ner i det okända. Ett enda felsteg, och vi hade störtat ner i avgrunden!

Min färdkamrat blickar ner i avgrunden, samtidigt som han drar en lättnadens suck över att uppdraget är slutfört.

 

Färden tillbaka ner från berget kändes betydligt lättare. Vid middagstid var det skönt att åter skåda Rohans slätter.

...för att inte tala om vår lägerplats vid Edoras, där Simbelmynen alltid blommar.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2009-08-02 22:23   LRC
Så ska det låta! =)
(Bokstavligt talat också.)
 
2009-08-03 00:34   Gorica
Haha bra skrivet!
 
2009-08-03 14:01   storschan
Om du varit legolas hade det gått ännu enklare att flyta upp på berget.....
 
2009-08-04 14:34   thegedd
Ha Ha - roligt/bra skrivet..........
 
2009-08-04 20:12   peter1969
Ganska likt Mount Doom faktiskt. Kanske inte lika mycket eld......
 
2009-08-04 20:43   Öhrnell
Sant, Peter. Elden lyste med sin frånvaro.
 
2009-08-05 21:56   Annicas fjällängtan
Jaghar inte läst orginalet men jag tycker din tolkning är fantastisk. JAg tror dock inte jag blir någon toppbestigare.
 
2009-08-06 08:37   Skogsanna
Kul läsning! Det gäller att motivera sig och alla sätt är bra utom de dåliga.
 
2009-08-07 12:24   brigas
Underhållande och bra paralleller!
Kan du din Tolkien?(har bara sett filmerna).
Bra knep när man gör nåt jobbigt;fantasin lyfter.
 

Läs mer i bloggen

Tänk att vintern var så viktig

Äntligen sportlov! Dags för årets viktigaste ledighet, med vita fjäll, vida vidder, och bilen som får stå orörd en hel vecka. Exotiskt så det förslår, och definitivt något vi behöver för att ladda batterierna. I år kändes det extra viktigt att få detta tillfälle till friluftsliv och vila, med tanke på hur sanslöst usel vintern varit. Fjällresan till nyår blev inte av på grund av snöbrist. Istället satt vi och hörde ösregnet smattra mot taket. Det blev pussel istället för skidor.  Trekaffe istället för bastu.

Men det gjorde trots allt inte så mycket. Man kunde tåla att inte få testa längdskidorna trots att man blev sporrad av de svenska damernas framgångar i Sotji. Det gick att leva med att man inte ville ge sig ut och ta en kvällspromenad i regnet och slasket.

För och nackdelar med vackert väder

Vädret i fjällen var fantastiskt under sportlovet.  Solen strålade från klarblå himmel och skidbackarna var perfekta.

Det var därför med viss vånda jag i början av mars loggade in på Facebook och såg alla vänners underbara sportlovsbilder medan jag själv var kvar i stan och jobbade. Med så härligt sportlovsväder, hur stora var då chanserna att påsken också skulle bli fin? Med tanke på min vanliga tur - närmast försumbara!

Solig påsk och mullrande sjö

Vid vissa tillfällen har man bara sanslöst tur med vädret. Som den här påsken till exempel. Efter den onaturliga värmeböljan i mars var man ju fullt inställd på att det skulle vara otänkbart att ge sig ut på isen i stugan för att pimpla. Men se det var inga problem! Hela borren gick åt, så man behövde inte alls vara skraj för att trampa igenom. Och snön var hård och lätt att gå på.


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg